< Tillbaka till översikten

Sjukskrivnings- och rehabiliterings­processen - långa fall

I den här modulen presenteras försäkringsmedicinska aspekter kopplat till längre sjukskrivningar. Inledningsvis en berättelse som handlar om en patient som har smärta och utvecklar en depression.

Modulen vänder sig till läkare som inleder sin kliniska tjänstgöring och andra yrkesgrupper i hälso- och sjukvården som deltar i arbetet med försäkringsmedicinska bedömningar.

Förbered dig genom att titta på det försäkringsmedicinska beslutsstödet för diagnos Fibromyalgi M 79.

Gå vidare
Bedömning och kommentarer
Läs de bedömningar och kommentarer som läkare och kursledaren har att ge på filmen.

Kommentar från behandlande läkare
Mona har en komplicerad problematik som kräver insatser från flera håll. Hon kan behöva stöd att hantera sin sociala situation för att orka med rehabiliteringsinsatser. Hon behöver även stöd av arbetsgivaren för att anpassa arbetet så att hon kan arbeta trots sina besvär. Många gånger har den här gruppen patienter även ekonomiska problem som tynger och försvårar rehabiliteringen. Från hälso- och sjukvården kan det behövas insatser från flera yrkesgrupper i teamet.

Kommentar från behandlande läkare
Samordna hälso- och sjukvårdens insatser via en rehabiliteringskoordinator om sådan finns och vid behov initiera ett avstämningsmöte med Försäkringskassan och berörda aktörer som kan vara arbetsgivare, Arbetsförmedlingen och/eller socialtjänst. Mona börjar närma sig dag 180 på rehabiliteringskedjan. Det är tidpunkten då Försäkringskassan ska bedöma nedsatt arbetsförmåga mot ett normalt förekommande arbete. Det är därför viktigt att läkarintyget noga beskriver vilka funktions- och aktivitetsbegränsningar som Mona har och om det finns andra medicinska faktorer för Försäkringskassan att ta hänsyn till vid sin bedömning av rätten till sjukpenning.

Kommentar från kursledare – CATARINA BREMSTRÖM
Vid långvarig sjukskrivning kan man:

  • Planera avslut av pågående sjukskrivning tillsammans med patienten
  • Samverka med övriga vårdteamet utifrån patientens behov och våra olika kompetenser
  • Följa upp och arbeta med patientens motivation för arbete och återgång i arbete
  • Involvera rehabiliteringskoordinatorn som stöd i hälso- och sjukvårdens och patientens relation till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen
Detta kräver:

  • Tydlighet gentemot patienten
  • Planering mot arbetsåtergång eller studier
  • Hantering av risker vid långvarig sjukskrivning
  • Teamarbete och samsyn i teamet runt patientens sjukskrivning
  • Samordning av insatser via rehabiliteringskoordinatorn

Försäkringsmedicinsk bedömning

Försäkringsmedicinsk bedömning

Här följer en beskrivning av vad den grundläggande försäkringsmedicinska bedömningen innebär.

Försäkringsmedicinsk bedömning

Den grundläggande bedömningen gällande sjukskrivning är att fastställa om sjukdom föreligger, och om denna leder till en funktionsnedsättning som begränsar individens förmåga till aktivitet på ett sådant sätt att det inskränker kapaciteten att arbeta. Vid längre sjukskrivningar är vissa frågeställningar värda att särskilt beakta.

Finns oförmåga att arbeta?

Vilken aktivitetsbegränsning föreligger i relation till arbetet? Finns möjlighet till anpassning av arbetsuppgifter eller arbetstider?

Beror oförmågan i huvudsak på sjukdom eller skada?

Vilken eller vilka diagnoser är aktuella? Föreligger samsjuklighet (att flera diagnoser påverkar varandra och aktivitetsförmågan negativt)? Finns behov av ytterligare utredning?

Föreligger försvårande psykosociala faktorer?

Trivs personen på arbetet? Hur är relationen till arbetsgivaren och arbetskamraterna? Hur ser hemsituationen ut?

Tänk på detta!

För att sjukskrivning ska vara aktuellt ska det vara en medicinsk orsak till nedsättning av arbetsförmågan.

Stäng

Sjukskrivnings­bedömning

Sjukskrivningsbedömning

Här diskuteras hur läkarens bedömning av patientens arbetsförmåga ligger till grund för ställningstagande till förlängning av sjukskrivning.

Åtgärder

Vid ställningstagande till förlängning av en sjukskrivning finns fyra viktiga åtgärder.

1. Ompröva diagnos och behandling, uteslut riskbruk/missbruk, ta hjälp av en kollega, undersök om patienten har fått negativa effekter av sjukskrivningen i sig.

2. Det är viktigt att en bedömning görs mot aktiviteter som ingår i arbetsuppgifterna på arbetsplatsen eller aktuell sysselsättning. Ta stöd av någon som har kompetens att bedöma funktionsnivå och aktivitetsförmåga, till exempel en arbetsterapeut, fysioterapeut eller psykolog.

3. Vid arbetsrelaterad problematik bör detta i samråd med patienten signaleras till arbetsgivaren. Det är en rekommendation till arbetsgivaren att koppla in företagshälsovård om sådan finns. Om behov av stöd i hemsituationen bör patienten stödjas att kontakta socialtjänsten.

4. Vilken motivation och inställning till återgång till nuvarande eller annat arbete hos arbetsgivaren har patienten? Inställning till eventuellt arbetsbyte? Vilken plan har patienten?

Tänk på detta!

Hur kan du stödja någon som varit borta från arbetsplatsen och blivit osäker i sin yrkesidentitet och sin förmåga till arbete?

Negativa effekter av lång sjukskrivning

Kom ihåg att bedöma nytta och risker vid långvarig sjukskrivning. Man brukar prata om tre typer av negativa effekter av lång sjukskrivning.

Ekonomiska konsekvenser

  • Lägre ersättning än lön
  • Försämrad hushållsekonomi
  • Sämre inkomstutveckling
  • Risk att förlora försörjning helt eller delvis
  • Lägre pension

Hälsomässiga konsekvenser

  • Sämre hälsa fysiskt och psykiskt
  • Förändrade levnadsvanor med minskad fysisk aktivitet
  • Förändrad dygnsrytm med sämre sömn
  • Risk för ökad användning av alkohol och tobak

Minskande motivation att gå tillbaka till arbete

  • Förlorad kontakt med arbetsplatsen och förändrade sociala relationer
  • Risk att gå in i en sjukroll

Tänk på detta!

Sjukskrivning leder ofta till brist på sammanhang och ett utanförskap som kan vara svårt att bryta.

Vetenskapligt stöd

Studier har visat att sjukskrivning i sig kan innebära hälsorisker.

Större risk för suicid vid sjukskrivning, risken ökar med antal sjukskrivnings­dagar.

Förhöjd dödlighet, och man dör inte bara av det man är sjukskriven för.

Ökad nivå av stresshormoner och inflammatoriska parametrar, försämrad neuroendokrin balans och minskad endorfinfrisättning.

Isolering och ökad inaktivitet.

Försämrat tillfrisknande.

Tänk på detta!

Hur kan vi undvika att sjukskrivningen leder till brist på sammanhang och utanförskap?

Stäng

Att hantera en långvarig sjukskrivning

Att hantera en långvarig sjukskrivning

Här beskrivs hur man kan motverka negativa effekter vid långvarig sjukskrivning.

Motverka negativa effekter

Åtgärder för att motverka de negativa effekterna när en längre sjukskrivning är medicinskt motiverad.

Förstärk de friska sidorna

Patienten är huvudaktör i sin rehabilitering och behöver ta reda på vilka avtal som gäller på arbetsplatsen och skaffa information om vilka ekonomiska konsekvenser sjukskrivningen får.

Aktiv sjukskrivning

Stöd patienten att göra ett aktivitetsschema med basal struktur, måltider, motion, sociala kontakter och annat som främjar återhämtning.

Stöd patienten att hålla kontakten med arbetsplatsen

Att ha kontakt med arbetskamrater, besöka arbetsplatsen och planera tillsammans med sin arbetsledare bevarar yrkesidentiteten.

Motiverande samtal

När det behövs under sjukskrivningen.

Tänk på detta!

Diskutera med patienten ett eventuellt behov av byte av arbetsuppgifter eller arbetsgivare.

Undvik medikalisering

Patientens perspektiv

Ur patientsäkerhetsperspektiv är medikalisering, förlängd sjukskrivningstid med ekonomiska problem och negativa hälsoeffekter risker som ska undvikas.

Faktorer för att lyckas är:

  • Patientens egen tro på återgång i arbete
  • Upplevd egen hälsa
  • Delaktighet i processen

Hälso- och sjukvårdens perspektiv

Det är viktigt att medikalisering undviks.

Medikalisering innebär att normala livsprocesser kläds i medicinska termer, beskrivs med ett medicinskt språk och medicinska interventioner används för att försöka lösa problemet. Välfärdssamhället förstärker medikaliseringen genom att ge ersättning till de vars problem getts en medicinsk diagnos.

Stäng

Rehabiliteringskedjan

Rehabiliteringskedjan

Här beskrivs den rehabiliteringskedjan som syftar till att minska passivitet under en sjukskrivning.

Om rehabiliteringskedjan

Försäkringskassan använder rehabiliteringskedjan i sin bedömning av rätten till ersättning i sjukförsäkringen. I rehabiliteringskedjan finns fasta tidsgränser som ställer särskilda krav på aktiv handläggning, utredning och planering av ett sjukpenningärende.

För dig som arbetar i hälso- och sjukvården är det viktigt att känna till rehabiliteringskedjan och hur den används och styr bedömningen hos Försäkringskassan, dels för att du ska kunna förstå varför Försäkringskassan efterfrågar information i det pågående sjukfallet, dels för att kunna stötta din patient.

Viktiga tidpunkter i rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans prövning av arbetsförmågans nedsättning och därmed rätten till ersättning görs utifrån en rehabiliteringskedja med fasta bedömningstidpunkter. Reglerna i socialförsäkringsbalken innebär att under de första 90 dagarna i rehabiliteringskedjan ska prövningen av arbetsförmågans nedsättning begränsas till att endast avse om den anställde kan klara sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder honom eller henne.

Kommentar!

Det är Försäkringskassan som ändrar bedömningsgrund, inte hälso- och sjukvården.

Stäng

Samverkansaktörer vid långa sjukfall

Samverkansaktörer vid långa sjukfall

Här beskrivs de olika aktörernas uppdrag, roller och ansvar i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, planering och genomförande av arbetslivsinriktade insatser.

Samverkansaktörer vid långa sjukfall

Vid långa sjukfall är det ofta viktigt att samverka med andra aktörer för att patienten ska komma vidare i sjukskrivningsprocessen.

  • Visa
    Patienten
  • Visa
    Arbetsgivaren
  • Visa
    Arbetsförmedlingen
  • Visa
    Socialtjänsten
  • Visa
    Försäkringskassan
  • Visa
    Hälso- och sjukvården

Patienten

Patienten ska involveras och vara delaktig. Individen har ansvar för att aktivt medverka i sin egen rehabilitering och lämna information om sitt arbete till hälso- och sjukvården. Att arbeta efter förmåga är en förutsättning för att nå framgång i rehabiliteringen, både vid tillfälliga och längre sjukfrånvaroperioder. Det är arbetsförmågan som bedöms i sjukförsäkringen: först i förhållande till det egna arbetet, därefter i förhållande till annat arbete hos arbetsgivaren och slutligen mot ett normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden.

Patienten har ansvar för att:
  • Medverka i planering och åtgärder som medför att man kan börja arbeta igen så snart som möjligt

Arbetsgivaren

Arbetsgivaren har ett långtgående ansvar för att förebygga ohälsa och underlätta för sjukskrivna medarbetare att komma tillbaka i arbete på arbetsplatsen. Arbetsgivarens ansvar för den arbetsplatsinriktade rehabiliteringen förutsätter tidig kontakt och dialog med medarbetaren och hälso- och sjukvården.

Arbetsgivaren har ansvar för att:
  • Hålla löpande kontakt med sin medarbetare under sjukfrånvaron
  • Anpassa arbetssituationen så långt det är möjligt så att medarbetaren kan arbeta, till exempel genom att anpassa arbetsuppgifter, arbetstid eller arbetsplats

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingens övergripande mål är att underlätta för arbetssökande och arbetsgivare att hitta varandra och att prioritera stöd till personer som står långt från arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen ansvarar för att stödja individer som behöver hitta ett arbete som matchar arbetsförmågan.

Arbetsförmedlingen ansvarar för att:
  • Effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft
  • Prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden
  • Bidra till att stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt

Socialtjänsten

Socialtjänsten samverkar med hälso- och sjukvården när det gäller personer med särskilda behov som till exempel missbruk.

Socialtjänsten ansvarar för:
  • Att bedöma rätten till ekonomiskt bistånd då personen inte kan försörja sig
  • Stödinsatser, till exempel till ensamstående föräldrar i vissa fall

Försäkringskassan

Förutom myndighetens ansvar att i tid bedöma individens rätt till ersättning, har Försäkringskassan också ansvar för att klarlägga individens rehabiliteringsbehov och samordna de insatser från aktörerna i sjukskrivningsprocessen som behövs för att den sjukskrivne ska kunna återgå i arbete eller söka annat arbete. Försäkringskassan ska då samverka med den sjukskrivne, arbetsgivaren, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och Arbetsförmedlingen. Genom Försäkringskassans möjlighet att exempelvis bevilja rehabiliteringspenning, får sjukskrivna möjlighet att arbetsträna hos den egna eller en ny arbetsgivare.

Försäkringskassan har ansvar för att:
  • Bedöma patientens arbetsförmåga
  • Utreda om patienten skulle kunna klara ett normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden trots sin sjukdom
  • Vid behov samordna de olika åtgärder patienten behöver för att komma tillbaka i arbete
  • Vid behov kalla till ett avstämningsmöte
  • Om arbetslivsinriktad rehabilitering är aktuell, upprätta en rehabiliterings­plan och besluta om rehabiliteringsersättning

Hälso- och sjukvården

Hälso- och sjukvården ansvarar för den medicinska rehabiliteringen och har en nyckelroll i sjukskrivningsprocessen. Läkarintyget är ett grundläggande underlag för bedömning om rätten till sjuklön, sjukpenning och planering av rehabiliteringsinsatser. I hälso- och sjukvården finns rehabiliteringskoordinatorer som kan stödja patienter i sjukskrivningsprocessen. Rehabiliteringskoordinatorn samordnar insatserna runt patienten internt i hälso- och sjukvården och samverkar med externa parter som tex arbetsgivare och Försäkringskassan.

Hälso- och sjukvården ansvarar för att:
  • Föreslå åtgärder som ska leda till att patienten så långt som möjligt ska behålla eller få tillbaka sin fysiska och psykiska funktionsförmåga
  • Delta i ett avstämningsmöte om Försäkringskassan kallar till ett sådant

Tänk på detta!

Vid en sjukskrivning är patientens deltagande och motivation av avgörande betydelse för återgång i arbete.

Stäng

Samverkan vid långa sjukfall

Samverkan vid långa sjukfall

Här beskrivs samverkan och planering vid långa sjukfall.

Rehabiliteringsplan

En rehabiliteringsplan ska upprättas tillsammans med patienten. Fokus ska ligga på att planera för återgång i arbete eller aktuell sysselsättning. Planen ska tydliggöra vilka åtgärder som är aktuella i behandling och rehabilitering.

Av rehabiliteringsplanen kan framgå

  • Vilka insatser som behövs
  • Vilka insatser respektive huvudman ska svara för
  • Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen
  • Vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen

Tänk på detta!

Vid heltidssjukskrivning ska patienten få stöd i att upprätthålla kontakten med arbetet. Överväg möjligheter till deltidssjukskrivning för att upprätthålla dygnsrytm och dagliga rutiner.

Avstämningsmöte

Avstämningsmöte är en metod Försäkringskassan använder för att tillsammans med den försäkrade utreda och bedöma arbetsförmågan och möjligheterna till rehabilitering.

Deltagare

Vid ett avstämningsmöte deltar den försäkrade, sjukskrivande läkare och Försäkringskassan. Även andra aktörer kan delta, till exempel arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen, socialtjänst, rehabiliteringskoordinator, facklig företrädare eller anhöriga.

Läkare

Läkaren kan ta initiativ till ett avstämningsmöte genom att kontakta Försäkringskassans handläggare eller notera det på intyget. Läkare får arvode från Försäkringskassan för att delta i mötet, arvodet utbetalas till läkarens arbetsgivare.

Försäkringskassan

Det är handläggaren på Försäkringskassan som avgör om det behövs ett avstämningsmöte.

Samordnad individuell plan (SIP)

Bestämmelser om SIP ingår i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Planen ska upprättas när den enskilde har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

När ska den upprättas?

Planen ska upprättas förutsatt att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda och att den enskilde själv samtycker till planen. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det.

Vem tar initiativet?

Socialtjänsten och hälso- och sjukvården är skyldiga att ta initiativ till en SIP när de ser att det behövs samordning för att en person ska få rätt stöd, men arbetet kan också starta med att individen själv ber om att få en SIP.

Stäng

Kommentarer från kursledaren

Innan du lämnar modulen kommer här några avslutande kommentarer från kursledaren.

Kommentarer från kursledaren

Stäng