< Tillbaka till översikten

Hälso- och sjukvårdens försäkrings­medicinska uppdrag

I den här modulen diskuteras försäkringsmedicin som en del av hälso- och sjukvårdens uppdrag utifrån patientens behov av försäkringsmedicinska bedömningar och utlåtanden. Utgångspunkten är Nationellt försäkringsmedicinskt forums definition av det försäkringsmedicinska kunskapsområdet.

Modulen vänder sig till läkare som inleder sin kliniska tjänstgöring och andra yrkesgrupper i hälso- och sjukvården som deltar i arbetet med försäkringsmedicinska bedömningar.

Klinisk handledning och diskussion med kollegor är en viktig del av kompetensutvecklingen. Notera därför gärna dina reflektioner och uppkomna frågeställningar när du gör utbildningen, för att kunna diskutera dem med kollegor eller handledare.

Gå vidare

Försäkringsmedicin

Försäkringsmedicin

Här ges en beskrivning av kunskapsområdet försäkringsmedicin utifrån hälso- och sjukvårdens perspektiv med utgångspunkt från patientens behov och aspekter runt patientsäkerhet.

Försäkringsmedicin som kunskapsområde

Definition Försäkringsmedicin

Det försäkringsmedicinska kunskapsområdet innefattar medicinsk undersökning och utredning, bedömning av funktionstillstånd och aktivitetsnivå samt förebyggande, behandlande och rehabiliterande insatser kopplat till försäkringsmässiga ställningstaganden och hur dessa påverkar individen. Utgångspunkten är tvärvetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet samt det ömsesidiga förhållandet mellan sjuklighet, medicin och försäkringssystem.
– Nationellt Försäkringsmedicinsk Forum 2017

Försäkringsmedicin är ett kunskaps­område som innefattar följande delar

  • Medicinsk undersökning och utredning
  • Bedömning av funktionstillstånd och aktivitetsnivå
  • Förebyggande, behandlande och rehabiliterande insatser
  • Ömsesidiga förhållandet mellan sjuklighet, medicin och försäkringssystem
Stäng

Försäkringstyper

Försäkringstyper

Här följer en beskrivning av olika typer av försäkringar som kan vara aktuella vid sjukdom eller skada. Patienter kan behöva försäkringsmedicinska bedömningar och utlåtanden från hälso- och sjukvården för att få ersättning.

Olika typer av försäkringar

Klicka nedan för att läsa mer
  • Allmänna
    försäkringar
  • Privata
    försäkringar
  • Kollektivavtalade
    försäkringar
Omfattar de som bor eller arbetar i Sverige. Socialförsäkringen är en del av samhällets trygghetssystem. Den ger ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, vid ålderdom och till barnfamiljer.

Exempel på allmänna försäkringar är sjukförsäkringen, arbetsskadeförsäkringen, tandvårdsförsäkringen med flera som hanteras av Försäkringskassan.
Indelas i personförsäkringar och sakförsäkringar. Privata försäkringar tecknar man själv hos det försäkringsbolag man väljer.

Personförsäkringar är samlingsbegreppet för alla olika former av olycksfallsförsäkringar, sjukförsäkringar, livförsäkringar och pensionsförsäkringar. Sakförsäkringar tecknar man för att skydda sin egendom. Exempel på sakförsäkringar är villa-/hemförsäkring och motorfordonsförsäkring.
Förmåner för dem med anställning utöver vad man kan få från socialförsäkringen vid långvarig sjukdom kan finnas. Förmånerna varierar beroende på vilket kollektivavtalsområde patienten tillhör. Arbetsgivaren tecknar kollektivavtal och försäkring.

Tänk på detta!

Vid sjukskriving kan flera försäkringar vara aktuella för patienten.

Stäng

Det försäkringsmedicinska uppdraget

Det försäkringsmedicinska uppdraget

Här kommer en beskrivning av vad som styr hälso- och sjukvårdens uppdrag när patienter ansöker om en försäkringsförmån utifrån att denne har en funktionsnedsättning på grund av medicinska skäl.

Lagar av betydelse för det försäkringsmedicinska arbetet

  • Visa
    Hälso- och sjukvårdslag
  • Visa
    Patientlagen
  • Visa
    Patientdatalagen
  • Visa
    Patientsäkerhetslagen
  • Visa
    Sjuklönelag
  • Visa
    Socialförsäkringsbalk
  • Visa
    Socialtjänstlag
  • Visa
    Arbetsmiljölagstiftning
  • Visa
    Lag om koordineringsinsatser

Hälso- och sjukvårdslag

En ramlag som innehåller grundläggande regler för all hälso- och sjukvård. Den anger vad regionen, kommunen eller andra vårdgivare är skyldiga att erbjuda patienten, bland annat behandling, rehabilitering och habilitering för personer i behov av dessa insatser.

Patientlagen

Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning och att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.

Patientdatalagen

Gäller vid vårdgivares behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården. 

Patientsäkerhetslagen

Syftet är att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård.

Sjuklönelag

Reglerar en anställds rätt att behålla lön vid sjukdom och är tvingande till den anställdes fördel. Grundläggande förutsättning för att få sjuklön är att arbetstagaren är förhindrad att utföra sitt vanliga arbete på grund av sjukdom.

Socialförsäkringsbalk

En sammanhållen socialförsäkringslag. Reglerar de flesta ersättningar som Försäkringskassan betalar ut.

Socialtjänstlag

Behandlar kommunernas ansvar för socialtjänsten och tar bland annat upp rätten till ekonomiskt bistånd, hemtjänst, boendestöd och särskilt boende.

Arbetsmiljölagstiftning

I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Lag om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter

Lagen innebär att hälso- och sjukvården ska erbjuda koordineringsinsatser till sjukskrivna patienter för att främja deras återgång till eller inträde i arbetslivet.

Hälso- och sjukvårdens uppdrag vid sjukskrivning

Enligt Socialstyrelsen ska sjukskrivning hanteras som en integrerad del av vård och behandling och i hälso- och sjukvårdens uppdrag ingår därför tre delar.

Medicinsk del

Bedöma och utreda patientens besvär, ställa diagnos och ge medicinsk behandling och rehabilitering. Målet för den medicinska behandlingen och rehabiliteringen är att patienten ska uppnå bästa möjliga funktionsförmåga och fysiskt och psykiskt välbefinnande, det vill säga god livskvalité.

Försäkringsmedicinsk del

Värdera hur en sjukdom eller skada påverkar funktions- och aktivitetsförmåga relaterat till arbete samt behov av insatser och tid för arbetsåtergång. Värdera nytta och risk med sjukskrivningen och de medicinska konsekvenser den kan få för patienten och bistå patienten med stöd så att arbetsförmåga kan återfås eller behållas.

Kommunikativ del

Mot bakgrund av gjorda bedömningar ska patienten och övriga aktörer förses med medicinsk kunskap och information om planerade åtgärder i hälso- och sjukvården och en eventuell rekommendation om frånvaro från arbetet av medicinska skäl med prognostisk bedömning.

Tänk på detta!

Den medicinska delen av uppdraget är en grundförutsättning för patientsäkerheten och kvaliteten i de andra delarna.

Stäng

Intyg och utlåtanden

Intyg och utlåtanden

I Socialstyrelsen intygsföreskrift (HSLF-FS 2018:54) regleras vad som gäller för hälso- och sjukvårdspersonal som utfärdar medicinska intyg och utlåtanden.

Socialstyrelsen Intygsföreskrift (HSLF-FS 2018:54)

Socialstyrelsen har en föreskrift som anger vad som gäller om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården. Föreskriften innehåller bestämmelser om ledningssystem, intygsutfärdarens kompetens, underlag för intyg samt ett intygs utformning och innehåll. Ett intyg ska vara tydligt utformat och så enkelt som möjligt att förstå för intygspersonen eller för någon annan mottagare av intyget. Innebörden av medicinska eller andra termer som inte kan anses vara allmänt kända ska förklaras. Enligt patientlagen och patientdatalagen är den som är skyldig att föra patientjournal även skyldig att utfärda intyg om en patients vård, på begäran av honom eller henne.

Sjukvården skall göra en försäkringsmedicinsk bedömning när patienten har behov av det och det är möjligt och rimligt att göra det. Sjukvården är dock inte skyldig att skiva försäkringsmedicinska intyg och utlåtanden om bedömningen inte innebär att sjukskrivning rekommenderas. Patienten är skyldig att uppvisa läkarintyg för arbetsgivaren from dag åtta men sjukvården är inte skyldig att utfärda ett om bedömning inte medger det. I patientsäkerhetslagen finns bestämmelser om vissa läkares och tandläkares skyldighet att göra undersökningar och avge utlåtanden på begäran av länsstyrelse, domstol, åklagarmyndighet, polismyndigheten eller överförmyndare.

Vad innehåller Intygsföreskriften?

Varje vårdgivare ska fastställa rutiner för utfärdande av intyg. Vårdgivaren ska genom rutinerna säkerställa att intyg utfärdas i enlighet med patientlagen och patientdatalagen och patientsäkerhetslagen och hälso- och sjukvårdsförordningen.

Intygsutfärdarens kompetens

Den hälso- och sjukvårdspersonal som utfärdar ett intyg (intygsutfärdaren) ska ha den kompetens som krävs för att utfärda intyget. Vårdgivaren ska genom rutinerna för utfärdande av intyg säkerställa att intygsutfärdaren har sådan kompetens.

Underlag för intyg

Intygsutfärdaren ska vara saklig och opartisk vid insamlingen av det material som ska ligga till grund för ett intyg som ska i huvudregel utfärdas efter en undersökning av intygspersonen. Detta kan ske på flera olika sätt, föreskriften reglerar inte på vilket sätt undersökningen görs, vid ett fysiskt möte eller exempelvis vid ett videomöte.

Vilka uppgifter ska ett intyg innehålla?

Ett intyg ska innehålla uppgifter om intygets ändamål, datumet för utfärdandet, intygspersonens namn, intygspersonens personnummer eller, om sådant inte finns, samordningsnummer, intygsutfärdarens namn, kompetens, tjänsteställning eller befattning och kontaktuppgifter i tjänsten, samt kontaktsätt vid undersökningen av intygspersonen.

Ett intyg ska vidare innehålla uppgifter om de undersökningar, journalhandlingar och andra handlingar samt upplysningar som ligger till grund för den bedömning som intygsutfärdaren gör vid utfärdandet av intyget. Det ska även framgå i vilka avseenden de olika uppgifterna ligger till grund för bedömningen.

Vilka intyg kan vara aktuella vid sjukskrivning?

Hälso- och sjukvården skall göra en försäkringsmedicinsk bedömning när patienten har behov av det och det är möjligt och rimligt att göra det. Hälso- och sjukvården är dock inte skyldig att skriva försäkringsmedicinska intyg och utlåtanden om bedömningen.
Sjukintyg som kan vara aktuella:

Arbetsgivaren

Till arbetsgivare för bedömning om sjuklön under de första två veckorna, senast från dag åtta. I förekommande fall även från dag 15.

Försäkringskassan

Till Försäkringskassan från dag 15, om man har en anställning, och från dag åtta för övriga.

Arbetsförmedlingen

Till Arbetsförmedlingen när man deltar i arbetsmarknadspolitiska program genom Arbetsförmedlingen och har aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning och är sjuk i mer än sju dagar.

Socialtjänsten

Till socialtjänsten om personen inte kan delta i aktiviteter anvisade av socialtjänsten.

Tänk på detta!

Läkaren kan bara skriva sjukintyg om den försäkringsmedicinska bedömningen visar att sjukskrivning är rekommenderat.

Viktiga saker att tänka på

Oavsett om du ska skriva ett intyg eller ett utlåtande så finns några saker som är viktiga att tänka på.

Ta reda på vem som ska ha det och vad det ska användas till för att ge rätt information.

Var saklig och redovisa relevanta förhållanden, det vill säga det som mottagaren behöver för sin handläggning av ärendet.

Skriv så att innehållet förstås av patienten och mottagaren av intyget, undvik medicinska termer och förkortningar som kan vara svåra att förstå.

Förhåll dig till gällande lagstiftning och sekretessregler.

Stäng

Sjukskrivning ur hälso- och sjukvårdens perspektiv

Sjukskrivning ur hälso- och sjukvårdens perspektiv

Sjukskrivning ska vara en integrerad del av vård och behandling och en fråga om medicinsk kvalitet och patientsäkerhet.

Sjukskrivning

Vid sjukskrivning ska:

  • Patientnytta och patientrisker vara i fokus
  • Insatserna baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet
  • Arbetet ledas, styras och kvalitetssäkras utifrån samma kriterier som annan vård och behandling

Läkarens uppdrag och roll vid sjukskrivning

I samband med sjukskrivningsprocessen ingår i läkarens uppdrag att bedöma patienter som behöver medicinska underlag för sin ansökan om ersättning.

  • Värdera och bedöma om det föreligger en sjukdom eller skada som påverkar funktionsförmågan
  • Bedöma hur funktionsnedsättningen påverkar aktivitetsförmågan
  • Bedöma och ta ställning till grad och längd av sjukskrivning om arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom
  • Ta ställning till medicinska åtgärder, göra en prognos för framtiden och upprätta en handlingsplan/rehabiliteringsplan
  • Diskutera vilka möjligheter, konsekvenser och risker sjukskrivning kan ha för patientens medicinska tillstånd
  • Om bedömningen medför det, formulera ett läkarintyg som ger en medicinsk förklaring till varför personen inte kan arbeta
  • Bistå patienten i kontakter och eventuella möten med andra aktörer
  • Förse andra aktörer med medicinska bedömningar och eventuella underlag som stöd för patientens ansökan om förmån vid sjukdom eller skada
  • Medicinska underlag i form av sjukintyg har betydelse för bedömning om rätten till ersättning

Tänk på detta!

Läkaren och hälso- och sjukvården har en central roll i sjukskrivningsarbetet även om man formellt inte har någon grindvaktsfunktion och inte beslutar om sjuklön eller, sjukpenning.

Sekretess

Inom hälso- och sjukvården gäller sekretess. Man har inte rätt att på eget initiativ lämna ut uppgifter. Sekretessen är svagare hos vissa myndigheter som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Den information som lämnas ut till Försäkringskassan och andra myndigheter ska vara information av betydelse för myndighetens handläggning av ärendet och kan lämnas efter prövning utifrån sekretesslagen och GDPR.

Stäng

Ett jämlikt och jämställt bemötande

Ett jämlikt och jämställt bemötande

Enligt hälso- och sjukvårdslagen är hälso- och sjukvårdens mål ”…en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet.”

Likvärdigt bemötande

Män och kvinnor får olika bedömningar inför sjukskrivning. Det gäller både hur ofta och hur länge sjukskrivning bedöms nödvändigt.

I sjukskrivningssituationen är det därför angeläget att påminna oss om att patienten har rätt till en jämlik sjukvård . Detta innebär att bemötande, förebyggande insatser, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor och med hög kvalitet till alla oavsett personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.

FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, hälso- och sjukvårdslagen, patientlagen, diskrimineringslagen samt övriga hälso- och sjukvårdslagar, liksom uppdrag och professionell etik, ålägger oss som arbetar inom hälso- och sjukvården att ge en god vård på lika villkor efter behov och anpassa vården utifrån individuella förutsättningar hos den vårdsökande. Det innebär att hälso- och sjukvården ska prioritera dem med störst behov. Vård på lika villkor är alltså inte samma sak som lika vård. Insatserna måste anpassas så att de motsvarar olika människors olika förutsättningar och behov.

Personcentrerad vård

Personcentrerad vård är ett etiskt förhållningsätt som innebär att se den enskilda personen, involvera och anpassa efter individens behov, resurser och förutsättningar. På detta sätt kan hälso- och sjukvården både bli mer jämlik och kostnadseffektiv. Patienten har rätt till autonomi och integritet, med en självklar förmåga att reflektera och fatta egna beslut.

Vid en sjukskrivning är patientens deltagande och motivation av avgörande betydelse för återgång i arbete. Att arbeta personcentrerat har visat sig vara en bra metod att engagera patient och anhöriga.

Våga fråga om våld i nära relation

Att leva med våld påverkar ofta hälsan negativt på både kort och lång sikt. Att ständigt känna rädsla och vanmakt över sin relation leder till stress och kan vara en bakomliggande orsak till sjukskrivningar.

Besvär med huvudvärk, rygg- och nacksmärtor, mag-tarmproblem, gynekologiska besvär, upplevda hjärtbesvär, depressioner, ångestsymtom, posttraumatiskt stressyndrom samt ät– och sömnstörningar kan vara associerade till våldsutsatthet.

Patienter inom hälso- och sjukvården och tandvården som söker för symtom kan inte alltid själva relatera sin ohälsa till det våld de är eller har varit utsatta för. När patienter söker för besvär som kan relateras till våldsutsatthet ska sjukvården fråga om våld i anamnesen. Sjukskrivning för stress orsakad av dold våldsutsatthet är inte hjälpsamt utan riskerar tvärtom att försämra hälsan. I sjukskrivningssituationen är det därför särskilt angeläget att som rutin efterfråga erfarenhet av våld.

Tänk på detta!

Vilka rutiner om att fråga om våld finns hos er?

Stäng

Kommentarer från kursledaren

Innan du lämnar modulen kommer här några avslutande kommentarer från kursledaren.

Kommentarer från kursledaren

Stäng