< Tillbaka till översikten

Arbetsgivarens och välfärds­aktörernas ansvar

I den här modulen beskriver vi arbetsgivarens, Arbetsförmedlingens, socialtjänstens och Försäkringskassans uppdrag, roller och ansvar. Dessa aktörer har olika behov av bedömningar och utlåtanden från hälso- och sjukvården och behov av samverkan. Modulen vänder sig till läkare som inleder sin kliniska tjänstgöring och andra yrkesgrupper i hälso- och sjukvården som deltar i arbetet med försäkringsmedicinska bedömningar.

Klinisk handledning och diskussion med kollegor är en viktig del av kompetensutvecklingen. Notera därför gärna dina reflektioner och uppkomna frågeställningar när du gör utbildningen, för att kunna diskutera dem med kollegor eller handledare.

Gå vidare

Presentation av aktörerna

Presentation av aktörerna

Att utifrån sin förmåga kunna delta i arbetslivet är viktigt ur hälsosynpunkt, men även ur ekonomisk synpunkt. Här presenteras de olika stödjande aktörernas huvuduppdrag i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.

Presentation av aktörerna

Arbetsgivaren

  • Bedöma rätt till och betala ut sjuklön
  • Ansvara för arbetsmiljön
  • Ansvara för arbetsplatsinriktad rehabilitering

Att reflektera över!

Hur kan du som läkare bidra till rättssäkerhet ur individens perspektiv?

Stäng

Arbetsgivaren

Arbetsgivaren

Arbetstagarens och arbetsgivarens ansvar och skyldigheter regleras i sjuklönelagen, arbetsmiljölagstiftningen, socialförsäkringen och lagen om anställningsskydd. Här presenteras en översikt över vad som gäller vid sjukfrånvaro.

Ansvar för arbetsmiljön

Det är arbetsgivarens ansvar att arbeta för en bra arbetsmiljö och för att ingen ska behöva bli sjuk eller skada sig på grund av jobbet. Arbetsgivaren är enligt lag skyldig att förebygga sjukdom, olycksfall och ohälsa.

Med hjälp av ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska arbetsgivare tillsammans med skyddsombud och övriga arbetstagare bland annat undersöka arbetsmiljön, bedöma riskerna för att någon kan komma till skada, åtgärda det som behöver åtgärdas och följa upp att åtgärderna gett avsedd effekt.

Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljöarbetet men för att det ska bli meningsfullt och effektivt måste arbetsgivaren ge arbetstagare och skyddsombud (arbetsmiljöombud) möjlighet att medverka i arbetet, så att fler hjälps åt att upptäcka och förstå de risker som kan finnas i arbetsmiljön.

Företagshälsovård

Arbetsgivaren kan anlita företagshälsovård som kan hjälpa arbetsgivaren att förebygga olyckor och sjukdomar på arbetsplatsen.

Företagshälsovårdens roll är att vara en oberoende expertresurs som arbetsgivaren kan använda för att undersöka och bedöma fysiska och psykosociala hälsorisker i verksamheten.

Företagshälsovården kan även vara ett stöd för arbetsgivaren och arbetstagaren när det handlar om arbetsplatsinriktad rehabilitering, till exempel när en plan för återgång i arbete behöver upprättas.

Där arbetar bland annat skyddsingenjörer, ergonomer, psykologer, fysioterapeuter, läkare och sjuksköterskor. Om kompetensen inom den egna verksamheten hos arbetsgivaren inte räcker ska arbetsgivaren anlita företagshälsovården eller motsvarande hjälp utifrån.

Eftersom arbetsgivaren beställer och betalar för företagshälsovård, kan hälso- och sjukvården inte remittera dit. Däremot kan hälso- och sjukvården signalera till arbetsgivaren om de ser ett behov av kontakt med företagshälsovård.

Rätt till sjuklön

Den grundläggande förutsättningen för rätt till ersättning enligt sjuklönelagen är att arbetstagarens arbetsförmåga är så nedsatt på grund av sjukdom, eller ett medicinskt tillstånd som är jämställt med sjukdom, att hen är förhindrad att utföra sitt vanliga, eller därmed jämförbart, arbete.

Arbetstagaren ska sjukanmäla sig till arbetsgivaren och från åttonde dagen styrka frånvaro med ett läkarintyg samt lämna de upplysningar som behövs för att arbetsgivaren ska kunna bedöma arbetsförmågans nedsättning och klarlägga behovet av anpassning och rehabilitering.

SKR har tagit fram ett läkarintyg avsett för sjuklöneperioden som innehåller de frågor som arbetsgivaren behöver svar på tidigt i sjukfallet. Arbetsgivaren har även möjlighet att begära in ett läkarintyg tidigare än åttonde dagen, enligt sjuklönelagen, så kallat förstadagsintyg.

Arbetsgivarens ansvar vid sjukfrånvaro

Arbetsgivaren är skyldig att ta fram en plan för återgång i arbete, tillsammans med den anställde som varit frånvarande i 30 dagar och som kan antas vara frånvarande från arbetet mer än 60 dagar. Planen ska utgöra ett stöd för såväl arbetstagare som arbetsgivare i rehabiliteringsarbetet. Arbetsgivaren är skyldig att fortlöpande se till att planen för återgång i arbete följs och att det vid behov görs ändringar i den.

Sjuklönen utgör 80 procent av lönen och andra eventuella anställningsförmåner som arbetstagaren går miste om på grund av sjukdom.

Karensavdrag

Den första sjukdagen görs det ett karensavdrag från sjuklönen. Avdraget ska vara 20 procent av den sjuklön som arbetstagaren beräknas få i genomsnitt under en kalendervecka som motsvarar så många timmar som hen vanligtvis arbetar.

För den som arbetar lika många timmar varje dag, fem dagar i veckan, blir karensavdraget lika mycket som en dags sjuklön.

Arbetsgivaren är inte skyldig att betala ut sjuklön

Arbetsgivaren är inte skyldig att betala sjuklön innan arbetstagaren har sjukanmält sig. Från och med åttonde dagen är arbetsgivaren bara skyldig att betala ut sjuklön om arbetstagaren kan styrka att arbetsförmågan är nedsatt med intyg av läkare eller tandläkare.

Intyget behöver inte innehålla närmare uppgift om vilken sjukdom arbetstagaren lider av.

Anpassning och rehabiliteringsansvar

Arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för den arbetsplatsinriktade rehabiliteringen, det vill säga åtgärder med syftet att den anställde ska återgå i arbete.

En arbetsanpassning kan innebära att arbetet anpassas efter de förutsättningar som arbetstagaren har för att kunna göra sitt jobb, ändrade arbetsuppgifter, ändrade arbetstider, hjälpmedel eller utbildning.

Arbetstagaren är alltid skyldig att medverka i sin egen rehabilitering. Det gäller både vid planering och i genomförande. Att arbetstagaren deltar aktivt är en grundläggande förutsättning för att rehabiliteringen och återgången i arbete ska lyckas.

Arbetsgivaren har ett långtgående rehabiliteringsansvar och ska ge skäligt stöd och göra anpassningar på arbetsplatsen. Målet med arbetsanpassning är att arbetstagaren ska kunna vara kvar i eller komma tillbaka till sitt vanliga arbete.

Arbetsgivaren har ansvaret för arbetsanpassning och rehabiliteringen så länge det finns ett anställningsförhållande. Ansvaret omfattar alla sjukfall, även de där arbetsplatsen inte är den direkta orsaken till sjukfrånvaron. Arbetstagaren har ett förstärkt anställningsskydd vid sjukdom. Inte förrän arbetstagaren har en varaktigt nedsatt arbetsförmåga kan uppsägning på grund av sjukdom vara möjligt.

Stäng

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen arbetar aktivt för att fler människor med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning eller ohälsa ska kunna börja arbeta igen.

Uppdrag och ansvar

Arbetsförmedlingen är en statlig myndighet och har till uppdrag:

Att så effektivt som möjligt föra samman dem som söker medarbetare med dem som söker jobb.

Att rusta de som står långt ifrån arbetsmarknaden och på så sätt bidra till att förhindra utslagning och öka sysselsättningen.

Att genomföra arbetslivsinriktad rehabilitering genom att ta tillvara och utveckla den arbetssökandes resurser och kompetens. Syftet är att underlätta för den arbetssökande att finna, få, behålla eller återgå till en anställning.

Att stödja nyanlända så att de ska komma i arbete för att klara egen försörjning.

Arbetsmarknadspolitiskt program

Arbetsförmedlingen kan anvisa personer till arbetsmarknadspolitiska program, exempelvis arbetspraktik, arbetsmarknadsutbildningar och stöd till start av näringsverksamhet.

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning är ersättningar för personer som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Läkarintyg för deltagare i program.

Om en person som deltar i arbetsmarknadspolitiska program genom Arbetsförmedlingen och har aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning och är sjuk i mer än sju dagar behöver personen lämna ett läkarintyg till Arbetsförmedlingen för att få behålla sin ersättning under sjukfrånvaron. Det finns ett särskilt intyg som patienten ska skicka till Arbetsförmedlingen att använda.

Arbetslivsinriktad rehabilitering

När en arbetssökande har behov av insatser inom arbetslivsinriktad rehabilitering behöver Arbetsförmedlingen ofta ett medicinskt underlag från vården för att besluta om insatser och stötta personen mot arbete eller utbildning så effektivt som möjligt.

Om den arbetssökande har en funktionsnedsättning eller en sjukdom är det viktigt att känna till hur de medicinska förutsättningarna ser ut och om det finns arbetsuppgifter och miljöer som bör undvikas för att inte förvärra tillståndet.

Informationen från medicinska underlag ligger till grund för den arbetssökandes planering hos Arbetsförmedlingen och kan styrka att den arbetssökande och/eller arbetsgivaren har rätt att ta del av särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning, exempelvis bidrag till hjälpmedel och lönestöd.

Medicinskt utlåtande när den arbetssökande har behov av stöd
Ett medicinskt utlåtande till Arbetsförmedlingen kan utfärdas av en läkare eller annan profession på vårdenheten.

Stäng

Socialtjänsten

Socialtjänsten

Socialtjänsten ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet.

Uppdrag och ansvar

Socialtjänsten är en viktig del av den svenska välfärdspolitiken och varje kommun ansvarar för socialtjänsten inom sitt område.

I socialtjänstlagen anges de övergripande målen för socialtjänsten. I bestämmelsen sägs bland annat att socialtjänsten ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet.

Det är socialsekreterare på socialförvaltningen inom respektive kommun som utreder och bedömer behovet av hjälp för att uppnå en skälig levnadsnivå.

Stöd och bistånd

Stöd till individen att försörja sig själv

Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå, men biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes resurser att leva ett självständigt liv.

Ekonomiskt bistånd

Vad som är skäligt ekonomiskt bistånd preciseras huvudsakligen i riksnormen för försörjningsstöd. Riksnormen beslutas av riksdagen. Prövningen av ekonomiskt bistånd ska vara individuell och ta hänsyn till omständigheterna i det specifika fallet. Om individens kostnader utanför riksnormen är skäliga räknas de in i behovet av ekonomiskt bistånd.

Praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet

Den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av socialtjänsten anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Social rehabilitering

Social rehabilitering består av åtgärder som service, upplysningar, råd, stöd och bistånd, motivationssamtal, rådgivande samtal, boendestöd, arbetsträning, budget- och skuldrådgivning, stöd och rådgivning vid missbruksproblematik, stödinsatser till familjer.

Arbetsfrämjande insatser

Arbetsfrämjande insatser består av kartläggning, utredning, arbetsträning, samtal och coachning, uppföljning, jobbsökarverksamhet, språkträning, hälsofrämjande insatser och samarbete med sociala företag med mera.

Missbruksvård

Vid missbruk kan den enskilde ha behov av insatser från beroendevården, en gemensam angelägenhet för hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Socialtjänsten ansvarar för olika stödinsatser till exempel vård på behandlingshem. Hälso- och sjukvården ansvarar för medicinska insatser. Socialsekreteraren gör en utredning för att få en helhetsbild av personens livssituation.

Reflektera!

Hur fungerar missbruksvården i den kommun där du arbetar?

Stäng

Försäkringskassan

Försäkringskassan

Sjukförsäkringen är en del i socialförsäkringen som ska ge trygghet för individer genom att kompensera inkomstbortfall för den som inte kan arbeta på grund av sjukdom. Försäkringen ska också underlätta för den som är sjukskriven att så snart som möjligt börja arbeta igen.

Uppdrag och ansvar

Sjukförsäkringen är en inkomstbortfallsförsäkring och inte en yrkesförsäkring. Det innebär att sjukförsäkringen också ska stödja till ett nytt jobb som matchar arbetsförmågan för den individ som varit sjukskriven länge.

Försäkringskassan är en statlig myndighet vars uppdrag är att:

  • Besluta om och betala ut en stor del av de förmåner som ingår i socialförsäkringen.
  • Samverka med hälso- och sjukvården, Arbetsförmedlingen, arbetsgivare och andra aktörer.
  • Försäkringsutredaren ska bedöma arbetsförmågan hos den som ansöker om sjukpenning för att kunna besluta om rätt till ersättning. Försäkringsmedicinska rådgivare anlitas som experter i medicinska frågor som uppstår i handläggningen.

Grundläggande begrepp i sjukförsäkringen

  • Visa
    Sjukanmälan och karensavdrag
  • Visa
    Sjukpenning
  • Visa
    Sjukpenninggrundande inkomst (SGI)
  • Visa
    Rehabiliteringskedjan
  • Visa
    Arbetsresor i stället för sjukpenning
  • Visa
    Rehabiliteringsersättning och förebyggande sjukpenning
  • Visa
    Särskilt högriskskydd
  • Visa
    Sjuk- och aktivitets­ersättning

Sjukanmälan och karensavdrag

Ska göras till arbetsgivaren för anställda, till Försäkringskassan för arbetslösa och till Arbetsförmedlingen för arbetslösa som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Karensavdrag är ett avdrag på sjuklönen eller sjukpenningen som görs i samband med sjukfrånvaro.

Sjukpenning

Sjukpenning beslutas och betalas ut av Försäkringskassan. Sjukpenning finns i fyra nivåer: 25%, 50%, 75% och 100%.

Förutsättningarna för att ha rätt till sjukpenning är att man:

  • Är försäkrad i Sverige för arbetsbaserad förmån
  • Har en sjukpenninggrundande inkomst (SGI)
  • Har nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel på grund av sjukdom

Det innebär att en person kan få avslag på sin ansökan om sjukpenning även om arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom om inte ovanstående kriterier är uppfyllda.

Sjukpenninggrundande inkomst (SGI):

Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomsten som en försäkrad kan antas komma att få framöver för eget arbete antingen
1. som arbetstagare i allmän eller i enskild tjänst (inkomst av anställning), eller
2. på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete).

Rehabiliteringskedjan

Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan olika beroende på hur länge en försäkrad har varit sjukskriven.

  • Dag 15–90 Arbetsförmågan bedöms i förhållande till nuvarande arbetsuppgifter eller annat tillfälligt arbete hos sin arbetsgivare.
  • Dag 91–180 Bedömningen görs mot anpassade arbetsuppgifter eller annat arbete hos nuvarande arbetsgivare.
  • Dag 181–365 Arbetsförmågan bedöms i förhållande till normalt förekommande arbeten på arbetsmarknaden. Undantag kan förekomma om Försäkringskassan bedömer att det finns särskilda skäl eller om det kan anses oskäligt.
  • Dag 366 Efter ett års sjukskrivning bedöms arbetsförmågan i förhållande till ett normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden. Särskilda skäl kan inte tillämpas men undantag kan göras om Försäkringskassan bedömer att det är oskäligt.

Rehabiliteringskedjan gäller fullt ut bara för den som har en anställning. För den som är arbetssökande bedöms arbetsförmågan i förhållande till ett normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden redan från början av sjukperioden. För en egenföretagare bedöms arbetsförmågan i förhållande till ett normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden från dag 181.

Arbetsresor i stället för sjukpenning

I vissa fall kan en försäkrad som har rätt till sjukpenning ändå arbeta, men inte ta sig till och från arbetet på vanligt sätt. I dessa fall kan Försäkringskassan eller arbetsgivaren betala ut merkostnader för ett dyrare färdsätt till och från arbetet istället för hel sjukpenning.

Rehabiliteringsersättning

Försäkringskassan beslutar om rehabiliteringsersättning till den som deltar i en arbetslivsinriktad rehabilitering.

Ersättning kan till exempel beviljas till den som:
  • Arbetstränar
  • Deltar i ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprogram
  • Deltar i en utbildning

Förebyggande sjukpenning

Försäkrade med en förhöjd sjukdomsrisk som genomgår en medicinsk behandling eller rehabilitering ordinerad av läkare i syfte att förebygga sjukdom eller för att förkorta sjukdomstiden kan ansöka om förebyggande sjukpenning hos Försäkringskassan.

Behandlingen eller rehabiliteringen och resorna till och från måste uppgå till minst en fjärdedel av arbetstiden den dagen för att det ska finnas rätt till ersättning. Vid förebyggande sjukpenning gäller inte karensavdrag, utan Försäkringskassan betalar ut förebyggande sjukpenning från och med första behandlingsdagen.

Läkaren fyller i ett särskilt läkarutlåtande som beskriver den förebyggande behandlingen, behandlingens art och dess betydelse för den försäkrades nuvarande eller framtida arbetsförmåga.

Särskilt högriskskydd

Den som riskerar att få ett större antal sjukperioder eller en eller flera längre sjukperioder under en tolvmånadersperiod kan bli beviljad särskilt högriskskydd. Det innebär att den försäkrade får ersättning från första sjukdagen och att den försäkrades arbetsgivare får ersättning från Försäkringskassan för sjuklönekostnaderna.

Särskilt högriskskydd kan även beviljas vid organdonation. Läkarutlåtande för särskilt högriskskydd ska bifogas ansökan.

Sjukersättning

Sjukersättning är en ersättning om man är mellan 19 och 64 år och har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att man aldrig kommer att kunna arbeta, varken nu eller i framtiden. Alla medicinska insatser som skulle kunna förbättra arbetsförmågan har gjorts och alla rehabiliteringsmöjligheter ska ha prövats utan att arbetsförmågan har förbättrats.

Om patienten är mellan 19 och 29 år
Den som är mellan 19 och 29 år kan bara få hel sjukersättning. Om patienten kan arbeta deltid kan hen ha rätt till aktivitetsersättning.

Aktivitetsersättning

Aktivitetsersättning är en ersättning från Försäkringskassan för den som är mellan 19 och 29 år och har en nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning under minst ett år, bedömningen görs mot hela arbetsmarknaden, även till exempel anpassade arbeten med lönebidrag.
Stäng

Kommentarer från kursledaren

Innan du lämnar modulen kommer här några avslutande kommentarer från kursledaren.

Kommentarer från kursledaren

Stäng