< Tillbaka till översikten

Arbetsgivarens och välfärds­aktörernas ansvar

I den här modulen kommer vi beskriva Arbetsgivarens, Försäkringskassans, Arbetsförmedlingens och Socialtjänstens uppdrag, roller och ansvar Vi kommer även belysa vilka behov dessa aktörer har av bedömningar och utlåtanden från hälso- och sjukvården och behovet av samverkan.

Modulen vänder sig till all personal i hälso- och sjukvården som möter patienter med behov av försäkringsmedicinska bedömningar. Utgångspunkt är personen det gäller, det vill säga för vårdens del patienten, för arbetsgivaren den anställde, för Försäkringskassan den försäkrade, för Arbetsförmedlingen den arbetssökande och för Socialtjänsten klienten.

Förbered dig gärna genom att titta på de övergripande principerna i det försäkringsmedicinska beslutsstödet samt intygsföreskriften via Socialstyrelsens hemsida. Klinisk handledning och diskussion med kollegor är en viktig del av kompetensutvecklingen. Notera därför gärna dina reflektioner och uppkomna frågeställningar när du gör utbildningen, för att kunna diskutera dem med kollegor eller handledare.

Gå vidare

Presentation av aktörerna

Presentation av aktörerna

Att utifrån sin förmåga kunna delta i arbetslivet är viktigt ur hälsosynpunkt, men även ur ekonomisk synpunkt. Här presenteras de olika stödjande aktörernas huvuduppdrag.

Öppna

Presentation av aktörerna

Arbetsgivaren

  • Bedöma rätt till och betala ut sjuklön
  • Ansvara för arbetsmiljön
  • Ansvara för arbetsplatsinriktad rehabilitering

Att reflektera över!

Hur kan du som läkare bidra till rättssäkerhet ur individens perspektiv kopplat till Försäkringskassans beslut om sjukpenning och deras samordningsansvar?

Stöd och ekonomiskt bistånd

Stöd och ekonomiskt bistånd

Grunden är att vi i så stor utsträckning som möjligt ska försörja oss själva. Här kommer vi belysa vilket stöd Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten kan erbjuda personer som inte kan arbeta eller på annat sätt klara sin försörjning.

Öppna

Stöd och ekonomiskt bistånd

  • VISA
    Arbetslöshetsförsäkring
  • VISA
    Arbetsmarknadspolitiskt program
  • VISA
    Nyanländas etablering på arbetsmarknaden
  • VISA
    Ekonomiskt bistånd
  • VISA
    Stöd till individen att försörja sig själv
  • VISA
    Stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
  • VISA
    Missbruksvård
  • VISA
    Samordnad individuell plan

Arbetslöshetsförsäkring

Som arbetslös ska man anmäla sig redan första dagen till Arbetsförmedlingen. En anmälan får inte bakåtdateras på grund av att en person inte anmält sig i tid, utan anmälan gäller från den dagen som personen anmäler sig som arbetslös.

  • Rätt till ersättning baseras på tidigare förvärvsinkomster och arbetslöshetsersättningen får som mest utgöra 80 procent av tidigare lön.

Villkor

  • Villkoren för ersättning är betalande medlem av arbetslöshetskassan (a-kassa) i minst ett år och uppfyllt arbetsvillkoret om 80 arbetade timmar/månad i minst 6 månader under en period av 12 månader innan arbetslösheten.

Vid ej uppfyllda villkor

  • För den som har varit medlem kortare tid än ett år kan ersättning utgå med det så kallade grundbeloppet.
  • De som ej uppfyller ett arbetsvillkor efter avslutad ersättningsperiod och därmed utförsäkras, beviljas plats i jobb- och utvecklingsgarantin (arbetsmarknadspolitiskt program).

Det finns även möjlighet att teckna tilläggsförsäkringar via privata försäkringsbolag.

Nyanländas etablering på arbetsmarknaden

För personer mellan 20 och 65 år med uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting, skyddsbehövande och deras anhöriga finns stöd för etablering på arbetsmarknaden. Syftet är att skapa förutsättningar för den som är ny i Sverige att snabbt komma i arbete eller utbildning.

Samverkan

Stödet för nyanländas etablering på arbetsmarknaden sker genom samverkan mellan flera olika aktörer

  • Arbetsförmedlingen har ett samordnande ansvar
  • Andra involverade är Migrationsverket, kommuner, Länsstyrelsen och Försäkringskassan

Snabbspår

  • Snabbare vägar in på arbetsmarknaden för nyanlända arbetssökande med erfarenhet eller utbildning inom ett bristyrke

Stöd till individen att försörja sig själv

En person med behov av ekonomiskt bistånd ges stöd från Socialtjänsten i att ingå i av Socialtjänsten beslutade insatser som syftar till att nå egen försörjning alternativt aktivt bidra till sin egen försörjning.

Social rehabilitering består av åtgärder som service, upplysningar, råd, stöd och bistånd, motivationssamtal, rådgivande samtal, boendestöd, arbetsträning, budget-och skuldrådgivning, stöd- och rådgivning vid missbruksproblematik, stödinsatser till familjer.

Arbetsfrämjande insatser består av kartläggning, utredning, arbetsträning, samtal och coachning, uppföljning, jobbsökarverksamhet, språkträning, hälsofrämjande insatser, samarbete med sociala företag m.m.

Stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Bistånd för att klara det dagliga livet kan ges från Socialtjänsten och Försäkringskassan. Lagen om LSS är en rättighetslag och vänder sig till den som omfattas av någon av de så kallade personkretsarna. Läkarintyg eller psykologutlåtande krävs för stöd och service enligt LSS.

Personkrets 1

Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.

Personkrets 2

Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.

Personkrets 3

Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Samordnad individuell plan

När den enskilde har behov av insatser både från Hälso-och sjukvården och från Socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om någon av parterna bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas.

  • Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål.
  • Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde.
  • Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det.

Av planen ska följande framgå.

  • Vilka insatser som behövs.
  • Vilka insatser respektive huvudman ska svara för.
  • Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen.
  • Vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen.

Sjuklön och sjukpenning

Sjuklön och sjukpenning

Vid arbetsoförmåga p.g.a. sjukdom eller skada kan individen få ekonomisk ersättning. Här kommer vi belysa de förmåner som betalas ut av arbetsgivaren respektive Försäkringskassan i samband med sjukskrivning.

Öppna

Sjukskrivning och ersättning

De vanligaste försäkringsmedicinska bedömningarna inom hälso- och sjukvården är kopplade till sjukfrånvaro och sjukskrivning. För att få ersättning krävs att villkoren enligt kraven i den aktuella försäkringen är uppfyllda. Här skiljer det sig hur sjukanmälan ska gå till och vem som betalar ut ersättningen.

Sysselsättning

Skillnad i anmälan och ersättning vid olika typer av sysselsättning.

Sjuk-
anmälan
Ersättning

Anställd

Sjukanmälan till arbetsgivaren
Ersättning från arbetsgivaren (dag 2–14)

Ersättning från Försäkringskassan
(från dag 15)

Timanställd eller behovsanställd

Sjukanmälan till Försäkringskassan
Ersättning från Försäkringskassan
(från dag 2)

Egen företagare, arbets­lös eller föräldraledig

Sjukanmälan till Försäkringskassan
Ersättning från Försäkringskassan
(från dag 2)

Arbetsmarknads­politiskt program

Sjukanmälan till Arbetsförmedlingen
Ersättning beslutas av Arbetsförmedlingen men betalas ut från Försäkringskassan (aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning)

Karensavdrag, sjuklön, sjukpenning och avtalsförsäkring

Klicka på flikarna för att läsa mer
  • KARENSAVDRAG
  • SJUKLÖN
  • SJUKPENNING
  • AVTALSFÖRSÄKRING
Från och med 1 januari 2019 kommer succesivt ett karensavdrag i stället för karensdag införas för personer som har sjuklön alternativt sjukpenning. Karensavdraget är 20% av genomsnittlig veckoersättning av sjuklön. Syftet är att uppnå en mer rättvis självrisk i samband med sjukfrånvaro. Med ett karensavdrag blir avdraget detsamma för den försäkrade oavsett när sjukfrånvaron inträffar.
För den som inte omfattas av sjuklönelagen (arbetslösa, egenföretagare och föräldralediga) blir karensavdraget en hel dag med kalenderdagsberäknad sjukpenning.

Om man återinsjuknar inom 5 dagar ska sjukdagarna i den nya sjuklöneperioden läggas samman med sjukdagarna i den tidigare sjuklöneperioden. Men karensavdrag ska inte göras vid fler än tio tillfällen under en tolvmånadersperiod.
Sjuklön innebär att arbetstagaren har rätt att behålla lön och andra anställningsförmåner vid sjukdom. Den betalas ut av arbetsgivaren och regleras genom Sjuklönelagen. Sjuklönen innebär en ersättning under de första 14 dagarna i en sjukperiod. Intyg från läkare eller tandläkare som styrker nedsättning av arbetsförmåga krävs från dag 8.
Förutsättning för rätt till sjuklön
  • Från och med första dagen av anställningstiden om anställning mer än en månad
  • Från och med dag 15 om anställningstid kortare än en månad
  • Sjukdom som sätter ner arbetsförmågan
Sjukpenning betalas ut av Försäkringskassan och ingår i sjukförsäkringen som regleras i Socialförsäkringsbalken. Ersättningen bygger på att arbetsgivaren betalar in försäkringsavgiften, en del av arbetsgivaravgiften som utgör en procentuell andel av medarbetarens lön.
Förutsättning för att få sjukpenning
  • Att man är försäkrad i Sverige för arbetsbaserad förmån
  • Att man har en sjukpenninggrundande inkomst (SGI)
  • Inkomst från en arbetsgivare som har verksamhet i Sverige. Det innebär, tex. att den som bor i Danmark, men arbetar i Sverige, kan få ersättning.
  • Att man har en nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel på grund av sjukdom
Om man är anställd och får sjukpenning beviljad kan man även få kollektivavtalad sjukförsäkring. Beskrivs utförligare i Hälso- och sjukvårdens försäkringsmedicinska uppdrag.

Att reflektera över!

Hur kan patienter som är arbetsoförmögna på grund av sjukdom eller skada, men som inte är berättigade till ersättning från sjukförsäkringen, få ekonomiskt stöd?

Ansvar och skyldigheter vid sjukfrånvaro

Ansvar och skyldigheter vid sjukfrånvaro

Den enskilde medarbetarens och arbetsgivarens ansvar och skyldigheter regleras i Sjuklönelagen, Arbetsmiljölagstiftningen och Socialförsäkringsbalken. Här presenteras en översikt över det som gäller vid sjukfrånvaro.

Öppna

Huvudaktörer runt sjukfrånvaro för anställda

Den anställdes skyldigheter

  • Följa instruktioner och använda skydd för att undvika sjukdom och skador
  • Göra sjukanmälan och lämna läkarintyg som underlag för bedömning om rätt till sjuklön
  • Lämna de upplysningar som behövs för att klarlägga hans eller hennes behov av rehabilitering
  • Efter bästa förmåga aktivt medverka i rehabiliteringen

Arbetsgivarens skyldigheter

  • Ansvarar för arbetsmiljön för att undvika sjukskrivning
  • Beslutar om sjuklön enligt sjuklönelagen
  • Har huvudansvaret för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen

Andra aktörer involverade i arbetsmiljöfrågor

Skyddsombud/arbets­miljöombud

Deltar och samverkar för en säker arbetsplats

Arbetsmiljökommitté

Övergripande planering och övervakning

Företagshälsovård

En rådgivande funktion för både arbetstagare och arbetsgivare

Arbetsmiljöverket

Tillsynsmyndighet

Arbetsdomstol

Prövar arbetsrättsliga tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare

Arbetsmiljö­lagstiftningen

Arbetsmiljölagstiftningen

I Arbetsmiljölagstiftningen ställs krav på såväl arbetsgivaren som arbetstagaren. Här kommer en beskrivning av vilka krav som ställs på arbetsgivaren, som även innebär krav på arbetstagaren att följa instruktioner, rutiner, använda skyddsutrustning m.m.

Öppna

Ändamål och syfte

Enligt lag så är arbetsgivare skyldiga att förbygga ohälsa och olycksfall i arbetet och i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Detta sker på tre olika nivåer.

Främja

Arbeta för ökad hälsa hos alla medarbetare, för att undvika behov av förebyggande och agerande.

Förebygga

Se till att inget händer genom att identifiera och undanröja risker och hinder.

Agera

Agera när något händer i form av hjälpande åtgärder, arbetsanpassning och rehabilitering.

Att reflektera över!

Hur ser dagens arbetsliv ut kopplat till tillgänglighet via digitala medier och hur påverkar det möjligheten till fritid och återhämtning?

Att, vad och hur

Arbetsmiljölagen utgör grunden för detta arbete, men här krävs även Arbetsmiljöverkets föreskrifter och arbetsgivarens egna riktlinjer för att leva upp till kraven. Dessa tre samspelar på tre nivåer.

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Den senaste föreskriften från Arbetsmiljöverket, Organisatorisk och social arbetsmiljö, togs fram för att bättre motsvara arbetssituationen i det moderna arbetslivet, vilket innebär ett minskat fokus på den fysiska arbetsmiljön. Föreskriften pekar på vikten av att arbeta både med det organisatoriska och det sociala.

Klicka på knapparna för att läsa mer
  • SYSTEMATISKT
    ARBETSMILJÖARBETE
  • ARBETS-
    BELASTNING
  • ARBETSTIDENS
    FÖRLÄGGNING
  • KRÄNKANDE
    SÄRBEHANDLING
Systematiskt arbetsmiljöarbete

Att kontinuerligt, inom alla områden, och vid förändringar följa processen i fyra steg.
Undersöka arbetsförhållandena
Riskbedöma förekomst och konsekvenser
Åtgärda enligt en uppsatt plan
Följa upp och vid behov undersöka på nytt
Balansen mellan individens resurser och kraven som ställs på individen
Tydlighet i vad som ingår och inte i arbetsuppgifterna
Undvika och hantera psykiskt påfrestande arbete
Tid på dygnet då arbetet sker och vilka uppgifter som utförs när
Undvika långa arbetspass och arbeta för en tydlig gräns mellan arbete och fritid
Möjlighet till återhämtning både under arbetsdagen och mellan arbetspass
Se till att inget händer genom en tydlighet i att kränkande särbehandling inte accepteras och att vidta åtgärder för att motverka
Agera om något händer genom att ta fram, sprida kunskap om och snabbt agera enligt rutiner

Funktionshinder och arbete

Funktionshinder och arbete

Här beskrivs arbetsgivarens ansvar att förhindra sjukfrånvaro och ge stöd så att individen kan arbeta trots sjukdom och funktionshinder.

Öppna

Innan, under och efter

Arbetsgivarens ansvar innefattar åtgärder både innan, under och efter en sjukskrivning.

Klicka på knapparna för att läsa mer
  • FÖRHINDRA
  • UNDER
  • EFTER
Arbetsgivaren är skyldig att fortlöpande undersöka vilka anpassnings- och rehabiliteringsåtgärder som arbetstagarna behöver och så tidigt som möjligt börja arbeta med anpassning av arbetssituationen.
Arbetsgivaren ska arbeta arbetsplatsövergripande och ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta andra lämpliga åtgärder.
Enligt Socialförsäkringsbalken är arbetsgivaren skyldig att ta fram en plan för återgång i arbete, tillsammans med den anställde.
Arbetsgivaren är skyldig att fortlöpande se till att planen för återgång i arbete följs och att det vid behov görs ändringar i den. Arbeta med arbetsanpassning för att möjliggöra kontakt med arbetsplatsen under sjukskrivning, eller för att underlätta återgång i arbete.
Arbeta med arbetsanpassning och stödåtgärder för att undvika ny sjukfrånvaro.

Att reflektera över!

Vad kan du göra så att patienten involveras och blir delaktig?

Arbetsförmågebedömning enligt rehabiliteringskedjan

Bedömning av den anställdes arbetsförmåga kopplat till arbetsuppgifterna ligger till grund för arbetsgivarens bedömning om rätten till sjuklön och behovet av insatser på arbetsplatsen för att skapa möjlighet att arbeta trots en funktionsnedsättning. Det gäller såväl före, som under och efter en sjukskrivning samt för den plan som sätts i verket för återgång i arbete. Försäkringskassans bedömning av rätten till ersättning förändras beroende på var i en sjukskrivningsperiod en person befinner sig.

Dra i reglaget för att läsa mer
DAG
0
DAG
15
DAG
90
DAG
180-
0

Dag 0–14
Sjuklön eller sjukpenning betalas ut från dag 2 om man inte kan klara de vanliga arbetsuppgifterna.

Mål
Återgång till vanliga arbetsuppgifter.

Dag 15–89
Sjukpenning betalas ut om man inte kan klara de vanliga arbetsuppgifterna.

Mål
Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren.

Dag 90-179
Sjukpenning betalas ut om man inte kan klara någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.

Mål
Arbetsuppgifter söks även på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.

Dag 180–
Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Mellan dag 180 till 365 kan bedömning mot annat arbete än hos arbetsgivaren skjutas fram om det finns undantag. Dessa kan vara att det bedöms vara oskäligt utifrån sjukdomsbilden eller om patienten med stor sannolikhet bedöms kunna återgå i arbete under angiven period.

Mål
Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete.

Rehabiliterings­planering

Rehabiliteringsplanering

Det är viktigt att tänka rehabilitering i mötet med personer som har arbetshinder. Här kommer vi belysa de olika aktörernas ansvar och funktion i planering och genomförande av arbetsinriktade insatser.

Öppna

Vem gör vad?

Förutom en plan för återgång i arbete så ska även en rehabiliteringsplanering göras, där flera aktörer har både ansvar och uppgifter. Detta kräver samverkan för att bli så bra som möjligt.

Klicka på knapparna för att läsa mer
  • PATIENT
  • HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
  • ARBETSGIVAREN
  • FÖRSÄKRINGSKASSAN
  • ARBETSFÖRMEDLINGEN
Patienten
Patienten måste involveras och själv vara delaktig, utifrån förutsättningarna, i sin egen rehabilitering. Detta blir ett ansvar både för patienten själv och för övriga aktörer i form av att bjuda in och ställa krav. Att medverka aktivt i sin egen rehabilitering är ett krav för rätten till ersättning.
Ansvar
  • Medverka i planering och åtgärder som medför att man kan börja arbeta igen så snart som möjligt.
Hälso- och sjukvården
Hälso- och sjukvården ansvarar för den medicinska rehabiliteringen med insatser som ska leda till att en person så långt som möjligt ska behålla eller få tillbaka sin fysiska och psykiska funktionsförmåga.
Ansvar
  • Föreslå åtgärder som ska leda till att patienten så långt som möjligt ska behålla eller få tillbaka sin fysiska och psykiska funktionsförmåga.
  • Delta i ett avstämningsmöte om Försäkringskassan kallar till ett sådant.
Arbetsgivaren
Arbetsgivaren ansvarar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen med åtgärder som ska leda till att medarbetaren så långt som möjligt behåller eller får tillbaka sin arbetsförmåga. Arbetsgivaren är skyldig att ta fram en plan för återgång i arbete.
Ansvar
  • Hålla löpande kontakt med sin medarbetare under sjukfrånvaron.
  • Anpassa arbetssituationen så långt det är möjligt så att medarbetaren kan arbeta, till exempel genom att anpassa arbetsuppgifter, arbetstid eller arbetsplats.
Försäkringskassan
Försäkringskassan utreder behovet av arbetslivsinriktade åtgärder och samordnar insatser från hälso- och sjukvården, arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och andra aktörer för att personen ska kunna återgå i arbete, studera eller söka arbete. Försäkringskassan samordnar även insatserna för personer som har aktivitetsersättning.
Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingens övergripande mål är att underlätta för arbetssökande och arbetsgivare att hitta varandra och att prioritera stöd till personer som står långt från arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen ansvarar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen om personen är arbetslös. Det är viktigt att planering görs även med personer som inte har ett arbete, för att möjliggöra för alla medborgare att i så stor utsträckning som möjligt aktivt delta i samhällslivet.
Ansvar
  • Effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft.
  • Prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden.
  • Bidra till att stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt.

Avslutning

Innan du lämnar modulen kommer här några avslutande kommentarer från kursledaren.

Öppna

Avslutning