< Tillbaka till översikten

Vuxna med varaktig funktions­nedsättning

I den här modulen kommer vi diskutera försäkringsmedicinska aspekter kopplat till varaktiga funktionsnedsättningar. Vi inleder med en personberättelse som handlar om en patient med en förvärvad funktionsnedsättning. Denna täcker dock inte alla försäkringsmedicinska aspekter, varför innehållet i modulen är bredare än det som beskrivs där.

Modulen vänder sig huvudsakligen till läkare inom neurologi, allmänmedicin, rehabiliteringsmedicin och habilitering. Även läkare inom psykiatri och onkologi samt övrig vårdpersonal som hanterar långvarigt eller allvarligt sjuka patienter kan ha nytta av innehållet.

Förbered dig gärna genom att titta på de övergripande principerna i det försäkringsmedicinska beslutsstödet samt intygsföreskriften via Socialstyrelsens hemsida. Klinisk handledning och diskussion med kollegor är en viktig del av kompetensutvecklingen. Notera därför gärna dina reflektioner och uppkomna frågeställningar när du gör utbildningen, för att kunna diskutera dem med kollegor eller handledare.

Gå vidare
BEDÖMNING OCH KOMMENTARER
Läs de bedömningar och kommentarer som Försäkringskassan, kommunens handläggare, läkare och kursledaren har att ge på filmen.

Kommentar från kursledare – CATARINA BREMSTRÖM
När man skriver intyg som ska bifogas en ansökan om assistansersättning är det viktigt att tydligt beskriva vilken funktionsnedsättning patienten har och vilken hjälp denne behöver för att klara sitt dagliga liv.

Ofta behöver jag som läkare information från flera professioner i vården som fysioterapeuter, arbetsterapeuter, psykologer, logopeder etc. När det gäller barn finns oftast dessa kontakter som jag som läkare kan hänvisa till men inte alltid för vuxna.

Vården behöver även beskriva patientens grundläggande behov som på och avklädning, förmåga att förflytta sig, kunna äta, dricka samt, personlig hygien som dusch och toalettbesök.

Personer som Lena har ökad risk för andra sjukdomar samt periodvisa försämringar och komplikationer till sin grundsjukdom som gör att de inte kommer klara att arbeta fullt ut. Då kan ett högriskskydd vara aktuellt, vilket du kommer få lära dig mer om i denna modul.

Kommentar från handläggare på Försäkringskassan – ANETTE NORDLUND
För att jag ska kunna bedöma om det finns en medicinsk grund för hjälpbehovet tittar jag på sambandet mellan diagnos, funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar samt orsaken till varför dessa är varaktiga.

Jag behöver även veta om vissa aktiviteter sker i form av egenvård (se Socialstyrelsens riktlinjer), det vill säga om hälso- och sjukvården har bedömt att en person själv eller med hjälp av någon annan kan utföra en hälso- och sjukvårdsåtgärd.

Ofta behövs även en ADL-bedömning, observation av behoven gällande måltid, hygien, påklädning och kommunikation. Se gärna vår hemsida.

Försäkringskassan avgör inte vem som är assistent utöver att assistenten skall ha rätt att arbeta och i vissa fall behöver Försäkringskassan avgöra om assistenten är arbetsför.

Kommentar från områdeschef på Socialtjänsten – ANNA FLINK
Först fastställer jag personkretstillhörighet, därefter utreder jag behovet av assistans genom att jag träffar personen, samlar in läkarintyg, ADL bedömning med mera för att fastställa behov och omfattning av assistans.

Utredningen resulterar i ett beslut, som kan överklagas till förvaltningsrätt. Beslutet är ofta tidsbegränsat och följs upp årligen av mig som handläggare.

Kommunen har inga åsikter om vem som kan vara assistent. Enligt lagstiftningen är det ok att anhöriga är assistenter, vanligast är detta när det gäller barn.

Försäkringar

Försäkringar

Här beskrivs försäkringar som kan vara aktuella och som kräver medicinska bedömningar och utlåtanden från vården vid ansökan.

Öppna

Allmänna och privata försäkringar

Vilka ersättningar kan man få?

Allmänna försäkringar
  • Assistansersättning
  • Aktivitetsersättning
  • Sjukersättning
  • Särskilt högriskskydd
  • Handikappersättning
  • Bilbidrag
  • Bostadstillägg
  • Arbetshjälpmedel
  • Tandvårdsbidrag
  • Allvarlig sjukdom vid sjukskrivning
Privata försäkringar
  • Invaliditetsintyg

Assistansersättning och behov

Assistansersättning och behov

Här beskrivs vad assistansersättning är och kraven för ersättning.

Öppna

Vem kan få assistansersättning?

Assistansersättning är ekonomisk ersättning som en person kan få för att anlita personliga assistenter om man har en funktionsnedsättning.

En person kan få assistansersättning om man

En person kan få assistansersättning om man omfattas av lagen om stöd och service (LSS).

En person kan få assistansersättning om man har en stor och varaktig funktionsnedsättning och behöver hjälp mer än 20 timmar per vecka för att klara sina grundläggande behov.

En person kan få assistansersättning om man inte har fyllt 65 år när man ansöker.

En person kan få assistansersättning om man är försäkrad i Sverige, det vill säga bor eller arbetar här.

Vad är grundläggande behov?

Om man behöver hjälp för att klara de grundläggande behoven upp till 20 timmar per vecka kan man ansöka om personlig assistans hos sin kommun. Kommunen kan bevilja personlig assistans även för andra personliga behov, men också annat stöd, till exempel ledsagarservice och avlösarservice.

Grundläggande behov

Att tvätta sig

Ta på sig kläder

Föra maten till munnen

Gå på toaletten

Kommunicera med andra

Andra personliga behov

Man kan också få assistansersättning för hjälp med andra personliga behov.

Vilka omfattas av lagen om stöd och service (LSS)?

LSS berör personer med följande funktionshinder:

Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.

Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.

Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen.

Särskilt högriskskydd och allvarlig sjukdom

Särskilt högriskskydd och allvarlig sjukdom

Här beskrivs vad som gäller vid högriskskydd och allvarlig sjukdom.

Öppna

Särskilt högriskskydd och allvarlig sjukdom

Vid sjukskrivning av en person med varaktig funktionsnedsättning på grund av sjukdom kan det bli aktuellt med bedömning och utlåtande gällande särskilt högriskskydd och allvarlig sjukdom.

Särskilt högriskskydd

Kan bifallas om det är troligt att personen på grund av en sjukdom eller en funktionsnedsättning kommer att vara sjuk ofta (fler än tio gånger under ett år), eller vara sjuk länge (fler än 28 dagar i följd).
Ersättning:

  • Arbetsgivaren får ersättning för sjuklönekostnader.
  • Den som är sjuk slipper karensavdrag.

Allvarlig sjukdom

Allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang enligt Socialförsäkringsbalken. Kriterier och förteckning på Socialstyrelsens hemsida.
Ersättning:

  • Rätt till fler sjukpenningdagar på normalnivå efter 364 dagar
  • Oskäligt att pröva arbetsförmåga i förhållande till arbetsmarknaden efter 180 dagar

Allvarlig sjukdom

Definitionen innebär dels att det ska förstås i ett generellt försäkringsmedicinskt sammanhang och dels att beskrivningen skall vara praktiskt användbar för Försäkringskassan vid bedömningar rörande sjukpenning. För att räknas som allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang ska tillståndet ha adekvat varaktighet trots att behövliga insatser gjorts, samt något av följande kriterier.

Mycket omfattande funktionsnedsättning.

Betydande funktionsnedsättning och progredierande tillstånd med sannolik risk för omfattande försämring av funktion inom det närmsta året.

Efter lång tids sjukdom/skada, fortsatt behov av omfattande och krävande behandling.

Betydande risk för mycket kraftig försämring inom 5 år.

Att reflektera över!

Hur ska jag som behandlande läkare tänka och agera när det gäller intygande om allvarlig sjukdom?

Förtydligande av begrepp

Omfattande behandling

  • Behandling som är frekvent
  • Medför långvarig vård vid vårdinrättning
  • På annat sätt utgör ett stort engagemang för sjukvården

Krävande behandling

  • Behandlingen medför betydande funktionsnedsättning för patienten

Betydande risk

  • Faktisk risk som gäller för individen vid aktuell tidpunkt

Aktivitetsersättning och
sjukersättning

Aktivitetsersättning och
sjukersättning

Här beskrivs vad som gäller för beviljande av aktivitetsersättning och sjukersättning.

Öppna

Aktivitetsersättning

Aktivitetsersättning är en skattepliktig förmån som en person kan få om man uppfyller följande kriterier.

För den som arbetar eller har arbetat

  • Den som arbetar/arbetat kan få inkomstrelaterad ersättning.
  • Ersättning beror på typ av inkomstbortfall.
  • Beloppets storlek beror på vilka inkomster personen har eller har haft.

För den som arbetat lite eller inte alls

  • Den som inte har hunnit börja arbeta eller bara arbetat lite kan ansöka om garantiersättning.
  • Belopp beror på ålder och hur länge man bott i Sverige.

Att reflektera över!

Vad innebär det för en ung person att få aktivitetsersättning – vad kan jag som behandlande läkare göra för att undvika att personen blir utslagen från arbetslivet resten av sitt liv?

Sjukersättning

Sjukersättning är en skattepliktig förmån som en person kan få om denne uppfyller följande kriterier. Det är inte automatiskt så att man får en sjukersättning om man tidigare haft aktivitetsersättning.

För den som arbetar eller har arbetat

  • Den som arbetar eller har arbetat kan få inkomstrelaterad ersättning.
  • Ersättning beror på typ av inkomstbortfall.
  • Beloppets storlek beror på vilka inkomster personen har eller har haft.

För den som inte arbetat eller bara arbetat lite

  • Kan ansöka om garantiersättning.
  • Belopp beror på ålder och hur länge man bott i Sverige.

Läkarutlåtande om hälsotillstånd

När en patient ber om ett läkarutlåtande för ansökan om aktivitetsersättning eller sjukersättning är det viktigt att tillsammans med patienten värdera om det är möjligt att få ersättning samt nytta och risker med en eventuell aktivitetsersättning eller sjukersättning. Ställ följande frågor.

Är alla möjligheter till behandling och rehabilitering uttömda?

Är nedsättningen av arbetsförmågan permanent?

Vilken är den medicinska nyttan med en aktivitets-/sjukersättning kontra de hälsomässiga och ekonomiska riskerna?

Att reflektera över!

När en patient ber om ett läkarutlåtande för ansökan om aktivitetsersättning eller sjukersättning värderar du möjligheter till ersättning, nytta och risker tillsammans med patienten eller skriver du ett intyg utan dialog med patienten?

Övriga förmåner och hjälpmedel

Övriga förmåner och hjälpmedel

Här beskrivs vilka andra försäkringsförmåner och hjälpmedel som kan bli aktuella.

Öppna

Övriga förmåner och hjälpmedel

Förutom assistans-, aktivitets- och sjukersättning finns ett antal andra förmåner och hjälpmedel som personer kan ha rätt till. Här följer en överblick över dessa.

  • VISA
    Bostadstillägg
  • VISA
    Bilstöd
  • VISA
    Arbetshjälpmedel
  • VISA
    Handikappersättning
  • VISA
    Merkostnadsersättning
  • VISA
    Särskilt tandvårdsbidrag

Bostadstillägg

En ekonomisk ersättning som man kan få utöver aktivitetsersättning eller sjukersättning om man har kostnader för sitt boende. Detta gäller personer som:
  • bor i Sverige.
  • bor i Sverige och får någon invaliditetsförmån från ett annat EES-land eller Schweiz.
  • har aktivitetsersättning eller sjukersättning.
  • har en låg inkomst och kostnader för bostaden.
  • inte har fyllt 65 år.

Bilstöd

Ett bidrag till den som har en varaktig funktionsnedsättning och har stora svårigheter att förflytta sig eller att åka med allmänna kommunikationer. Bilstödet är till för att köpa eller anpassa ett fordon efter personens behov.
  • att Försäkringskassan får uppgift om vilka diagnoser och funktionsnedsättningar som leder till aktivitetsbegränsning.
  • att aktivitetsbegränsningen är oförmåga att ta sig till, vänta på, kliva på, betala eller färdas med allmänna kommunikationer.

Handikappersättning

Handikappersättning täcker behov av hjälp i vardagen eller för merkostnader. Från och med 1 januari 2019 beviljas inte ny handikappersättning, men redan beviljad löper tiden ut.

Personen ska vara minst 19 år, vara försäkrad och bo i Sverige samt ha följande behov:
  • Behöver hjälp minst två timmar om dagen.
  • Behöver hjälp för att kunna studera eller arbeta.
  • Har merkostnader.
  • Behöver hjälp eller har merkostnader i minst ett år

Merkostnadsersättning

Merkostnadsersättning ersätter handikappersättning från och med 1 januari 2019 och är en renodlad ersättning för både vuxna och barn som enbart täcker merkostnader.

Merkostnadsersättning ersätter till skillnad från handikappersättning endast merkostnader, inte hjälpbehov. Ersättningen skiljer sig på följande sätt.
  • Tröskeln in i ersättningen sänks och taket höjs något jämfört med dagens stöd.
  • Både vuxna och föräldrar till barn kan beviljas merkostnadsersättning.
  • Det finns fem nivåer, från 30 procent till 70 procent av prisbasbeloppet, till skillnad mot handikappersättningens tre nivåer.
  • Båda föräldrar ska kunna beviljas merkostnadsersättning för ett barn.

Särskilt tandvårdsbidrag

För hälsa och välbefinnande samt sociala kontakter är en god tandhälsa väsentligt. Särskilt tandvårdsbidrag är ett bidrag för patienter som har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som innebär en risk för försämrad tandhälsa.

Bidraget kan vara aktuellt vid en rad olika diagnoser och kan användas till förebyggande tandvårdsåtgärder som exempelvis undersökning och tandrengöring.

Intyg

Intyg

Här beskrivs vad som gäller när man utfärdar medicinska underlag.

Öppna

Intygsföreskriften

Som grund för alla medicinska utlåtanden och intyg ligger Socialstyrelsens intygsföreskrift. Här följer tre grundläggande aspekter från föreskriften som gäller generellt vid utfärdande av alla medicinska utlåtanden.

Intygspersonen

  • Ett intyg ska som regel utfärdas efter en personlig undersökning
  • Identiteten ska vara känd

Intygsutfärdaren

  • Ska vara saklig och opartiskt vid insamlande av underlag
  • Ska utforma intyget med noggrannhet och omsorg
  • Ska endast uttala sig om förhållanden man har tillräcklig kännedom om
  • Ska underteckna aktuellt formulär

Att tänka på vid intygsutfärdande

Det är viktigt att ge tillräcklig och adekvat information som behövs för handläggningen av en ansökan om en försäkringsförmån. Men det är även viktigt att undvika information som är väsentlig för hälso- och sjukvården, men som inte behövs för handläggning och beslut utifrån aktuell försäkring. Förutom att utgå från intygsföreskriften så finns två viktiga aspekter att beakta vid utfärdande av intyg.

Intyg till försäkringsbolag

Det är viktigt att göra likadant oberoende på vem som ska ha intyget – Försäkringskassan eller ett privat försäkringsbolag. Intygsföreskriften gäller även dessa intyg, men skiljer sig på tre punkter.

Blanketter

Försäkringsbolagen har egna blanketter som ska fyllas i.

På begäran

Det ska framgå om intyg ska avges på begäran av ett försäkringsbolag eller en annan juridisk person

Tänk på sekretess

Det är patienten själv som avgör om intyget ska lämnas till försäkringsbolaget.

Att reflektera över!

Gör jag olika beroende på vem som ska ha intyget – Försäkringskassan eller ett privat försäkringsbolag?

Invaliditetsintyg

Ett varaktigt funktionshinder kan även uppkomma efter en skada. Invaliditetsintyget är en del av det underlag som används för medicinsk bedömning av den funktionsnedsättning som uppkommit genom en olyckshändelse som exempelvis en trafikolycka.

För personen

Den försäkringstagare som har skadats har behov av ett bra invaliditetsintyg som beskriver de funktionsnedsättningar som uppkommit.

För läkaren

Det medicinska invaliditetsintyget har tagits fram i syfte att alla relevanta besvär ska beskrivas av den intygsskrivande läkaren.

För försäkringsbolaget

Patienten kan behöva intyg till försäkringsbolaget för att få ersättning.

Kunskapstest

När du gått igenom denna fördjupningsmodul är det dags att testa dina kunskaper och det du lärt dig. Vid godkänt erhåller du ett diplom.

SÄTT IGÅNG OCH SVARA PÅ FRÅGORNA

Öppna