< Tillbaka till översikten

Kognitiv funktions-nedsättning och sjukskrivning

I den här modulen kommer vi särskilt diskutera försäkringsmedicinska aspekter kopplat till kognitiv funktionsnedsättning vid psykisk sjukdom och ohälsa. Vi inleder med en personberättelse som handlar om en patient med stressutlösta problem. Denna täcker dock inte alla försäkringsmedicinska aspekter, varför innehållet i modulen är bredare än det som beskrivs där.

Modulen vänder sig i första hand till läkare inom allmänmedicin, psykiatri och rehabilitering. Även läkare inom andra specialiteter och övrig personal som hanterar sjukfall med kognitiv funktionsnedsättning kan ha nytta av innehållet.

Förbered dig gärna genom att titta på Socialstyrelsens intygsföreskrift och de övergripande principerna i beslutsstödet. Klinisk handledning och diskussion med kollegor är en viktig del av kompetensutvecklingen. Notera därför gärna dina reflektioner och uppkomna frågeställningar när du gör utbildningen, för att kunna diskutera dem med kollegor eller handledare.

Gå vidare
BEDÖMNING OCH KOMMENTARER
Läs de bedömningar och kommentarer som kursledare, läkare, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och arbetsgivare har att ge på filmen.

Kommentar från kursledare – KERSTIN JIGMO
En vanlig patientkategori i vården som beskriver bristande kognitiv förmåga är patienter med stressutlöst ohälsa, som exempelvis Leif. Är Leifs stress och beskrivna problem en normal reaktion på hög belastning eller tecken på sjukdom?

För mig är det viktigt att utgå från patientens beskrivning och värdera det som patienten berättar noga. Tänk på att skapa förutsättningar för en person med kognitiv nedsättning att i så stor utsträckning som möjligt kunna ge en adekvat beskrivning av sin situation, ha kontakt med arbetsgivare och Försäkringskassan samt delta i sin rehabilitering.

Kommentar från kursledare – KERSTIN JIGMO
(forts. från föregående) Jag ska som läkare ta ställning till nytta och risker med sjukskrivningen oberoende av om patienten får ersättning eller inte. Kan arbetsgivaren göra anpassningar på arbetsplatsen? Det är viktigt att föra en dialog med patienten om behov och förväntningar, samt vad som kan göras i hemmet och på fritiden för att minska stressen.

Tänk på att överväga nytta och risker med sjukskrivning tillsammans med patienten och undvika total frånvaro från arbetsplatsen i så stor utsträckning som möjligt. Överväg alternativ till sjukskrivning. Läkaren kan i arbetet behöva stöd av andra personer i vårdteamet för att göra en så bra bedömning av funktionsnedsättningen och dess konsekvenser på aktivitetsförmågan som är möjligt.

Kommentar från försäkringsmedicinsk rådgivare på Försäkringskassan – ANN-SOPHIE BENNET
Försäkringskassan behöver oberoende av bakomliggande sjukdom samma typ av information för att ta ställning till sjukpenningrätt. För vården är det svårt att ge den information handläggaren behöver då patienten beskriver få observerbara symtom.

Att beskriva nedsättning av kognitiva funktioner i förhållande till försäkringsmedicinska frågeställningar kan vara ett stort problem för läkaren, då försäkringsjuridiken frågar efter objektivitet i bedömningarna. De metoder och instrument för undersökning och utredning som används är i och för sig många gånger validerade, men bygger på subjektiva svar och värderingar.

Kommentar från handläggare på Försäkringskassan – ANETTE NORDLUND
Jag som handläggare behöver veta vad som framkommit vid undersökning och utredning. Det vill säga vad eventuella testresultat innebär samt vilka konsekvenser i form av aktivitetsbegränsningar dessa besvär bedöms få kopplat till den försäkrades arbetsuppgifter.

Kommentar från handläggare på Arbetsförmedlingen – SOFIA LINDBERG
För att göra en bedömning av vilka insatser personen behöver för att kunna få ett arbete, behövs information från vården om personens funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning med bedömning av prognos och behov av stöd för att klara ett arbete.

Om en person har exempelvis en ADHD-diagnos är det mycket värdefullt för mig som handläggare att få information om vad personen har svårt respektive lätt för.

Om det behövs kan vi på Arbetsförmedlingen göra kompletterande utredningar, till exempel arbetspsykologiska utredningar, arbetssociala utredningar eller aktivitetsbaserade utredningar.

Kommentar från handläggare på Arbetsförmedlingen – SOFIA LINDBERG
(forts. från föregående) De insatser vi erbjuder syftar till att personen ska kunna få eller återgå i arbete. Det kan handla om arbetsträning, anpassning av arbetsplats, stöd till hjälpmedel eller arbetsmarknadsutbildning. Det finns också olika subventionerade anställningar där arbetsgivaren får ekonomiska bidrag för att anställa en person med funktionsnedsättning.

Beroende på personens behov kan vi även ge stöd i form av introduktion på arbetsplatsen och för att informera på arbetsplatsen hur personen bäst fungerar utifrån sin funktionsnedsättning.

Kommentar från rehabkonsult hos arbetsgivare – KJELL BLOMGREN och LOUISE BERGSTRÖM
Arbetsgivaren behöver tänka på att anpassa arbetsuppgifterna utifrån information på läkarintyget om funktions- och aktivitetsnedsättning, vilket kan vara en större utmaning vid kognitiva problem än vid kroppsliga.

Det är också viktigt att chef och medarbetare har en tät kontakt och att det finns en handlingsplan för återgång i arbete.

Kognitiv förmåga

Kognitiv förmåga

Här beskrivs vad en nedsättning av kognitiva funktioner kan medföra för problem av betydelse för arbetsförmågan.

Öppna

Kognitiv förmåga

Kognitiva problem finns hos psykiskt sjuka personer, men även hos patienter med somatiska sjukdomar och sjuklighet som vi ofta benämner ohälsa. Även medicinska insatser som kirurgiska ingrepp och läkemedelsbehandlingar kan ge komplikationer i form av påverkan på de kognitiva förmågorna. Oftast är problemen i så fall övergående. Kognitiv förmåga är hjärnans förmåga att ta emot, lagra, bearbeta och plocka fram information. En nedsättning av kognitiv förmåga kan få många olika typer av konsekvenser för en person.

Det kan medföra problem att:

  • Samspela
  • Kommunicera
  • Utföra praktiska handlingar

Vilken i sin tur kan leda till:

  • Svårigheter med inlärning
  • Svårigheter att delta i aktiviteter
  • Sämre möjlighet till delaktighet inom olika livsområden

Bakomliggande orsaker till sjukskrivning

Bakomliggande orsaker till sjukskrivning

Här beskrivs icke-sjukdomsrelaterade och sjukdomsrelaterade orsaker till sjukskrivning vid kognitiva problem.

Öppna

Bakomliggande orsaker till sjukskrivning

Det finns två olika typer av bakomliggande orsaker till sjukskrivning vid kognitiv funktionsnedsättning.

Icke-sjukdomsrelaterad
bakomliggande orsak

  • Psykosocial belastning
  • Ekonomisk belastning
  • Arbetsrelaterad belastning

Sjukdomsrelaterad
bakomliggande orsak

  • Psykisk sjukdom
  • Stroke
  • Förvärvad hjärnskada
  • Neurologisk sjukdom
  • Smärta
  • Medfödd utvecklingsstörning
  • Demens
  • Annan somatisk sjukdom
  • Iatrogen

Iatrogen

Skada eller missbruk som uppkommit genom behandling eller åtgärd av läkare eller sjukvården. Sjukskrivning kan leda till iatrogen skada vid nedsättning av kognitiva funktioner t.ex. i samband med stress och annan psykisk ohälsa.

Ohälsa, sjukdom och arbetsförmåga

Ohälsa, sjukdom och arbetsförmåga

Här beskrivs sambanden mellan ohälsa, sjukdom och arbetsförmåga.

Öppna

Ohälsa, sjukdom och arbetsförmåga

Enligt WHO:s definition är hälsa ett tillstånd av fullt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom. Ohälsa är med andra ord ett vidare begrepp än enbart sjukdom.

Om hälsokorset

En person med konstaterad sjukdom kan må dåligt och vara arbetsoförmögen, må dåligt och arbeta eller må bra och arbeta. Motsvarande för en frisk person.

Att reflektera över!

Vem kan egentligen bedöma om en person är sjuk och inte kan arbeta när denne inte mår bra?

Utredning av kontextuella faktorer

Utredning av kontextuella faktorer

Här presenteras ett antal frågor att ställa i en sjukskrivningssituation, då patienten har en svårbedömd problematik.

Öppna

Utredning av kontextuella faktorer

Vid sjukskrivning av patienter med svårbedömd problematik är det avgörande att fråga sig vilken funktion sjukskrivningen fyller för patienten och vilka problem som kan uppstå - både på kort och lång sikt. För att kunna göra det måste även kontextuella orsaker utredas.

Tänk alltid på eller ta reda på följande som underlag för bedömning och insättande av åtgärder.

  • Vad är orsaken till önskan om sjukskrivning just nu?
  • Hur ser familjesituationen ut?
  • Förekommer våld eller missbruk i familjen?
  • Har patienten risk- eller missbruk av läkemedel, alkohol eller annat?
  • Hur hanterar patienten kosthåll, motion och andra levnadsvanor?
  • Förekommer problem på arbetsplatsen?
  • Finns ekonomiska problem eller oro?
  • Finns risk för medikalisering och långvarig sjukskrivning?
  • Hur motiverad är patienten när det gäller arbetet?
  • Vilket stöd finns på arbetsplatsen och i hemmet som underlättar patientens möjlighet att arbeta?

Att reflektera över!

Hur kan jag i mötet med en patient förstå bakomliggande drivkrafter till en önskan om sjukskrivning som inte förklaras av sjukdomens påverkan på arbetsförmågan?

Att bedöma arbetsförmåga

Att bedöma arbetsförmåga

Här beskrivs aspekter av betydelse vid bedömning av arbetsförmågan.

Öppna

Att bedöma arbetsförmåga

Att man mår bra på jobbet innebär att arbetet löper smidigt och kompetensen utvecklas. Något som både individen, arbetsplatsen och samhället tjänar på. Det förutsätter att personens resurser överensstämmer med de krav som arbetet ställer – vilket också utgör grunden i bedömning av arbetsförmåga.

Funktionstillstånd, funktions­hinder och hälsa

Funktionstillstånd, funktions­hinder och hälsa

Här beskrivs hur ICF kan ge stöd vid beskrivning av funktionstillstånd och funktionshinder.

Öppna

Kunskapsmedicin som kunskapsområde

ICF (International Classification of Functioning) är WHO:s klassifikation och kliniska verktyg för att beskriva och dokumentera funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Det fungerar som ett stöd vid beskrivning av funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning, och inkluderar även ett avsnitt som beskriver kontextuella faktorer.

I verktyget ingår förutom att klassificera också att sätta mål, bedöma behov och följa resultat inom olika områden inom vård och omsorg. Klassifikationen finns i två versioner.

Inkluderar kroppsfunktioner, kroppsstrukturer, aktiviteter, delaktighet och omgivningsfaktorer.

Vårdteamets roll

Vårdteamets roll

Här beskrivs vad övriga kompetenser i vårdteamet kan bidra med vid bedömning och behandling.

Öppna

Vårdteamets roll

Förutom aktörer som Försäkringskassan och funktioner hos arbetsgivaren kan ett vårdteam ge stöd vid bedömning och rehabilitering i samband med sjukskrivning. Det är viktigt att veta vad andra kompetenser kan bidra med.

Fysioterapeut

bedömning av funktionsnedsättning och fysioterapi.

Kurator

psykosocial bedömning och stöd.

Psykolog

bedömning av funktionsnedsättning och psykologisk behandling.

Arbetsterapeut

bedömning av aktivitetsbegränsning och aktivitetsträning.

Rehabiliteringskoordinator

samordna vårdteamets rehabiliteringsinsatser och ge stöd i kontakter, exempelvis med arbetsgivaren.

Att reflektera över!

Vilka andra kompetenser än din egen har du tillgång till? Vad kan de bidra med och vad skulle du behöva?

Kunskapstest

När du gått igenom denna fördjupningsmodul är det dags att testa dina kunskaper och det du lärt dig. Vid godkänt erhåller du ett diplom.

SÄTT IGÅNG OCH SVARA PÅ FRÅGORNA

Öppna