< Tillbaka till översikten

Barn och unga vuxna med funktions-nedsättning

I den här modulen kommer vi diskutera försäkringsmedicinska aspekter kopplat till barn och ungdomstiden. Vi inleder med en personberättelse som handlar om barn med medfödd funktionsnedsättning. Denna täcker dock inte alla försäkringsmedicinska aspekter, varför innehållet i modulen är bredare än det som beskrivs där. Barn och ungdomar kan till exempel även drabbas av varaktiga funktionsnedsättningar på grund av sjukdom eller skada.

Modulen vänder sig huvudsakligen till läkare inom barn- och ungdomshabilitering, barn och ungdoms- samt vuxenpsykiatri, barnmedicin, rehabiliteringsmedicin och allmänmedicin. Annan hälso- och sjukvårdspersonal som möter aktuella patientgrupper kan också ha nytta av innehållet.

Förbered dig genom att titta på Försäkringskassans hemsida om förmåner riktade till barn och vuxna med funktionsnedsättning. Klinisk handledning och diskussion med kollegor är en viktig del av kompetensutvecklingen. Notera därför gärna dina reflektioner och uppkomna frågeställningar när du gör utbildningen, för att kunna diskutera dem med kollegor eller handledare.

Gå vidare
BEDÖMNING OCH KOMMENTARER
Belastningen för föräldrar och syskon är stor. Vilken är hälso- och sjukvårdens roll i kontakten med familjerna?

Kommentar från kursledare – ANNIKA BRAR
Barn och ungdomar kan ha medfödda funktionsnedsättningar men även drabbas av sjukdomar eller skador som kommer ge bestående funktionshinder. Det är viktigt att dessa barn och ungdomar samt deras föräldrar får stöd från såväl hälso- och sjukvården som olika myndigheter.

Kommentar från handläggare på Försäkringskassan – ANETTE NORDLUND
Bedömningen av om Jonas och Jonna kommer att få assistansersättning är oftast en komplex process. Det går inte säkert att säga utifrån informationen i fallet. Men de behöver helt klart få en noggrann bedömning. Försäkringskassan behöver medicinskt underlag från vården som komplement till ansökan. Handläggaren genomför ett utredningssamtal med den försäkrade och föräldrarna, oftast hemma hos de försäkrade.

Vi behöver information om någon hjälp sker i form av egenvård. Information om vad som är egenvård finns på Socialstyrelsens hemsida. Ifyllnadstöd för aktuella blanketter finns på Försäkringskassans hemsida.

Kommentar från områdeschef vid Socialtjänsten – ANNA FLINK
Jonas kan inte få assistans men har möjlighet att utifrån sina diagnoser ansöka om andra LSS-insatser hos kommunen. Jonna skulle kunna beviljas assistans dock måste behovet utredas för att veta om hon har grundläggande behov motsvarande mer än 20 timmar vilket fördelar ansvaret för insatsen mellan kommunen och Försäkringskassan.

Försäkringar

Försäkringar

Här följer en beskrivning av aktuella försäkringar som kan kräva medicinska intyg och utlåtanden

Öppna

Två typer av försäkring

Allmänna försäkringar

  • Assistansersättning
  • Omvårdnadsbidrag och Merkostnadsersättning (från 1/1 2019)
  • Vårdbidrag och handikappersättning som beviljats före 1/1 2019 löper vidare
  • Aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga
  • Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång
  • Tillfällig föräldrapenning VAB- svårt sjuka barn

Privat försäkring

Försäkringar som ger ersättning vid invaliditet.

Att reflektera över!

Belastningen för föräldrar och syskon är stor. Vilken är hälso- och sjukvårdens roll i kontakten med familjerna?

Assistansersättning

Assistansersättning

Här beskrivs vad assistansersättning är och vem som omfattas av försäkringen.

Öppna

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Assistansersättning är ekonomisk ersättning som den som har barn med funktionsnedsättning kan få för att anställa personliga assistenter. Ersättningen blir aktuell om barnet omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Funktionshinder är den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen.

Vem omfattas av LSS?

Vad räknas som stora funktionshinder?

Betydande svårigheter i den dagliga livsföringen som medför ett omfattande behov av stöd eller service.

Hur mycket tid per vecka?

Om barnet har en funktionsnedsättning som innebär stora svårigheter i hans eller hennes dagliga liv, tvätta sig, ta på sig kläder, kommunicera med andra, föra maten till munnen eller gå på toaletten, så finns två nivåer av stöd.

Krav och beömning

För att få stöd i mer än 20 timmar i veckan krävs att man är försäkrad i Sverige. Om Försäkringskassan bedömer att barnet behöver hjälp med de grundläggande behoven mer än 20 timmar per vecka kan han eller hon få assistansersättning även för andra personliga behov.

Bedömning och intyg vid assistansersättning

Vid bedömning och skrivande av intyg vid ansökan om assistansersättning behövs ofta information från flera professioner i vården med särskild kompetens, exempelvis fysioterapeuter, arbetsterapeuter, psykologer och logopeder. När det gäller barn finns särskild kompetens exempelvis inom barnhabiliteringen, vars bedömningar du som läkare kan hänvisa till om barnet har pågående kontakt där. Intyg ska vara baserade på undersökningar och inte utsagor från patienten. Det man som vårdpersonal inte har egen information om eller själv kan undersöka är svårt att intyga på ett korrekt sätt.

Vid ansökan hos Försäkringskassan

  • Individer förväntas klara sina aktiviteter självständigt eller med stöd om de är barn.
  • Särskilt viktigt i medicinska underlag är kopplingarna gällande aktiviteter som måltid, hygien, på- och avklädning, kommunikation och hjälp som kräver ingående kunskaper (se Försäkringskassans hemsida gällande ingående kunskaper).

Vid ansökan hos Socialtjänsten

  • Det är behovet av tillsyn och omvårdnad utöver föräldraansvaret som behovet av assistans avser.
  • Assistansen ska anpassas till varje familjs individuella behov och vårdnadshavaren ska ha ett avgörande inflytande på stödets utformning.
  • För ansökan behövs medicinskt underlag med adekvat utredning och diagnoskoder samt beskrivning av svårigheterna.
  • Vid bedömning av assistans behövs även ADL (Aktivitet i Dagliga Livet) bedömning från arbetsterapeut.

Att tänka på!

Vad vården behöver ta hänsyn till är likartat, även om det skiljer sig något beroende på om ansökan sker hos Försäkringskassan eller Socialtjänsten. Medicinskt underlag som styrker medicinska orsaker, grad av funktionsnedsättning och påverkan på dagligt liv samt varaktighet krävs till bägge.

Övergång från vårdbidrag till omvårdnadsbidrag

Övergång från vårdbidrag till omvårdnadsbidrag

Här beskrivs vad som gäller för bidrag som är beviljade före eller efter årsskifte 2018/2019.

Öppna

Övergång från vårdbidrag till omvårdnadsbidrag

Vårdbidrag är ett bidrag till föräldrar vars barn på grund av en funktionsnedsättning eller sjukdom har ett särskilt behov av vård och tillsyn. Vårdbidrag kan också ge ersättning för merkostnader på grund av barnets funktionsnedsättning. Vårdbidrag kan erhållas till och med juni månad det år som barnet fyller 19 år. Den som fyllt 19 år och har en funktionsnedsättning eller en sjukdom som medför ett hjälpbehov i vardagen eller merkostnader, kan ansöka om handikappersättningen. Efter årsskiftet 2018/2019 beviljas inga nya vårdbidrag eller handikappersättningar. Tidigare beviljade ersättningar löper tiden ut.

TILL OCH MED 1 JANUARI 2019
FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2019
0

Kriterier för vårdbidrag

  • Om föräldern vårdar ett barn med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom.
  • Om barnet behöver mer tillsyn och vård än ett barn utan funktionsnedsättning och kommer behöva det i minst sex månader.
  • Om föräldern är försäkrad i Sverige.

Vårdinsatser

Vård kan vara både direkta vårdinsatser som föräldern gör för barnet, men också annan hjälp som till exempel hjälp med:

  • Särskild träning
  • Att upprätthålla rutiner och struktur
  • Att aktivera och motivera barnet.

Omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning ersätter vårdbidrag och handikappersättning från och med 1 januari 2019.

Omvårdnadsbidrag

Ges till vårdnadshavare vars barn på grund av funktionsnedsättning har behov av omvårdnad och tillsyn under minst sex månader.

Båda föräldrarna, och den som jämställs med förälder, kan beviljas bidraget. Rätt till förkortad arbetstid med upp till 25 procent per förälder även när barnet har fyllt åtta år.

Merkostnadsersättning

Renodlad ersättning för både vuxna och barn som enbart täcker merkostnader.

Både vuxna och föräldrar till barn kan beviljas merkostnadsersättning. Det finns fem nivåer, från 30 procent till 70 procent av prisbasbeloppet, till skillnad mot handikappersättningens tre nivåer. Båda föräldrar ska kunna beviljas merkostnadsersättning för ett barn.

Aktivitetsersättning

Aktivitetsersättning

Här följer en beskrivning av aktivitetsersättning som kan beviljas unga vuxna.

Öppna

Aktivitetsersättning

Det finns två olika typer av aktivitetsersättning. Båda förmånerna gäller för personer mellan 19–29 år som är försäkrade i Sverige. Vid svår funktionsnedsättning kan man ansöka om sjukersättning direkt vid 19 års ålder.

Vid nedsatt arbetsförmåga

Om personen:

  • inte kan arbeta nu och under minst ett år i något arbete på hela arbetsmarknaden. Gäller även anpassade arbeten med lönebidrag.
  • har helt, tre fjärdedels, halvt eller en fjärdedels nedsatt arbetsförmåga

Kan beviljas i 1–3 år beroende på hur länge arbetsförmågan är nedsatt
Krävs läkarutlåtande om hälsotillstånd vid ansökan.

Vid förlängd skolgång

Om personen

  • behöver längre tid att bli klar med grundskolan eller gymnasiet på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom (aktuell eller tidigare)
  • går i särskola räcker det vanligen med intyg från skolan om hur länge man ska studera där
  • går i vanlig skola krävs läkarutlåtande som beskriver funktionsnedsättningen vid ansökan

Kan beviljas även om studietiden är kortare än ett år.

Alltid heltid även om studierna till följd av funktionsnedsättningen bedrivs på deltid.

Intyg för aktivitetsersättning

Intyg för aktivitetsersättning

Att utfärda intyg till en patient som ska ansöka om aktivitetsersättning är inte alltid en enkel uppgift för läkaren. Vid svåra funktionsnedsättningar med multihandikapp kan bedömningarna vara mycket komplicerade. Det är viktigt i bedömningen att ta med såväl kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser för individen utifrån dennes behov och förutsättningar.

Utfärdande av intyg

Utfärdande av intyg

Här beskrivs vad man behöver tänka på när man skriver ett medicinskt utlåtande eller intyg.

Öppna

Underlag för intyg

Det medicinska underlaget behöver innehålla tillräcklig information om patientens funktionsförmåga och vara skrivet så att handläggaren förstår vilka hinder som funktionsnedsättningen medför. Tänk på att vårdens uppgift är att göra bedömningar och skriva intyg utifrån ett medicinskt perspektiv. Använd gärna Försäkringskassans ifyllnadsstöd. För att få en rättssäker bedömning behöver den intygsskrivande läkaren information om patientens funktionsförmåga utifrån två perspektiv.

Att reflektera över!

Hur kan jag som intygsskrivande läkare skapa förutsättningar för en bra dialog med patient och anhöriga?

Allmänna regler vid utfärdande av intyg

Ta ställning till vem som ska ha intyget och vad det ska användas till.

Beakta Socialstyrelsens intygsföreskrift, sekretessregler samt dataskyddsförordningen (GDPR).

Besvara frågorna som ställs av mottagande myndighet eller försäkringsbolag så fullständigt som möjligt, men ge endast den information som mottagaren behöver för sin handläggning.

Involvera andra relevanta vårdprofessioner i bedömningen, men kom ihåg att det är den som skriver under intyget som ansvarar för innehållet.

Beskriv det som du/vårdteamet observerat vid undersökning eller vid utredning av patienten med utgångspunkt från patientens/förälderns beskrivning av problemen.

Invaliditetsintyg

Invaliditetsintyg är en del av det underlag som försäkringsbolagen använder för bedömning om rätten till ersättning i enlighet med kraven i den aktuella försäkringen. Det kräver ett medicinskt underlag runt den funktionsnedsättning som uppkommit genom till exempel en olyckshändelse.

Den skadade försäkringstagaren ska lämna ett invaliditetsintyg som komplement till ansökan om ersättning. Intygsföreskriften och sekretessregler gäller även intyg till försäkringsbolag.

Alla relevanta besvär ska beskrivas av den intygsskrivande läkaren.

Tillfällig föräldrapenning

Tillfällig föräldrapenning

Här beskrivs de typer av tillfällig föräldrapenning som kan betalas ut då barn och ungdomar med varaktig funktionsnedsättning blir akut sjuka.

Öppna

Tillfällig föräldrapenning

Vanlig tillfällig föräldrapenning (VAB) för barn som är 8 månader men under 12 år gäller även för vård av barn med varaktiga funktionsnedsättningar. Om barnet är under 8 månader kan föräldern ”vabba” om barnet ligger på sjukhus. Tillfällig föräldrapenning kan inte betalas ut för samma vård- eller tillsynsbehov som grundat rätt till vårdbidrag. Ersättning kan betalas ut när barnet får en annan sjukdom eller vid försämring av grundsjukdomen.

Klicka på flikarna för att läsa mer
  • FÖR BARN
    UNDER 12 ÅR
  • FÖR BARN
    12–15 ÅR
  • FÖR UNGDOMAR
    16–20 ÅR
Då man går miste om arbetsinkomst eller A-kassa för att ta hand om sjukt barn eller följa barn till en vårdinrättning, Max 120 dagar/barn och år

Intyg från läkare eller sjuksköterska krävs från den åttonde dagen i barnets vårdperiod.

Vid kortare akuta sjukdomar är det oftast tillräckligt med diagnos eller symtom, samt i vilken omfattning och hur länge barnet inte kan vistas i förskola eller skola.

Vid längre perioder behövs ytterligare information om barnets hälsotillstånd, eventuell behandling och hur denna påverkar barnets möjlighet att vara i förskola eller skola.
Om barnet behöver mer hjälp än vanligt i den åldern:
  • följa med barnet på läkarbesök
  • annars friskt barn som blir svårt sjukt och inte klarar sig själv
  • barn med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning
    • förvärrad grundsjukdom
    • akut sjuk i annan sjukdom
Besökskvitto med information från läkare om behov av ledsagning vid läkarbesök.

Läkarutlåtande om barnets tillstånd från första dagen då man stannar hemma.

Utlåtandet ska styrka att barnet har ett särskilt vård- eller tillsynsbehov. Förutom diagnos behövs i utlåtandet uppgifter om barnets nuvarande hälsotillstånd, den behandling som ges och hur det påverkar förmåga att gå i skolan, samt tidsperiod.

Föräldrar till ett barn upp till och med 15 år som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan få kontaktdagar. Kontaktdagarna betalas för högst tio dagar per barn och år. Kontaktdagarna kan till exempel användas för besök i förskoleverksamhet och skola.
Om ungdomen omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
  • ungdomens grundsjukdom förvärras
  • ungdomen blir akut sjuk i annan sjukdom
Förlängning till 23 år om ungdomen går i särskolans gymnasium eller i särskild gymnasieskola.

För allvarligt sjuka barn upp till 18 år

Obegränsat antal dagar.

  • När barnet är så svårt sjukt att det finns ett påtagligt hot mot barnets liv.
  • När barnet efter och i direkt anslutning till ett livshotande tillstånd, får behandling mot sin sjukdom och det finns fara för barnets liv utan denna behandling.
  • I samband med att ett barn avlider.

Tänk på följande!

Arbetsförmågan hos föräldrar kan påverkas av barnens mående. Därför är det viktigt med dialog mellan arbetsgivare och medarbetare så att arbetsförmågan kan bibehållas. En arbetsgivare ska utifrån sitt arbetsmiljöansvar så tidigt som möjligt påbörja arbetet med arbetsanpassning om så behövs. Det kan gälla både arbetsuppgifter och arbetstider.

Kunskapstest

När du gått igenom denna fördjupningsmodul är det dags att testa dina kunskaper och det du lärt dig. Vid godkänt erhåller du ett diplom.

SÄTT IGÅNG OCH SVARA PÅ FRÅGORNA

Öppna